Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Åsa Jansson: Därför måste vi sätta ett pris på ekosystemtjänster

Publicerad: 21 April 2010, 08:05

60 procent av världens ekosystemtjänster används på ett icke hållbart sätt. Det hävdar Åsa Jansson som har en doktorsexamen i förvaltningen av naturresurser som berättar varför vi måste sätta en prislapp på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. – Visst skulle det bästa vara om man kunde lämna frågan om ekosystemtjänster och biologisk mångfald till människors etik. Men vi ser ju hur det går. Arterna försvinner hej vilt.


Ämnen i artikeln:

EkosystemtjänsterSustainability DayForskning

60 procent av världens ekosystemtjänster används på ett icke hållbart sätt. Det hävdar Åsa Jansson som har en doktorsexamen i förvaltningen av naturresurser. Hon är anställd som forskare vid Beijerinstitutet under Kungliga vetenskapsakademin och hennes forskning omfattar kvantifiering och värdering av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. På tisdagen talade hon på Sustainability Day som under rubriken ”Planetens nya prislapp” handlade om hur ekosystemtjänster påverkade samhället. Miljöaktuellt passade på med några frågor i lunchpausen.
– Problemet med ekosystemtjänster är att de flesta människor inte inser värdet av dem. Vi är extremt beroende av ett stort antal ekotjänster, ändå eroderar vi dem väldigt hårt. Mycket beror på okunskap. Vi människor ser inte det fulla värdet av ekosystemtjänsterna. Vi förstår sällan hur mycket vi faktiskt är beroende av dem, säger hon.

Vårt beroende av ekosystemtjänster sträcker sig enligt Åsa Jansson långt längre än till ”försörjande” ekosystemtjänster som timmer, fiske med mera.
– Det är så otroligt många fler ekosystemtjänster som vi är beroende av. Polinering, kolcykler, den hydrologiska cykeln och så vidare. Det handlar också om det som kallas kulturella ekosystemtjänster – vilket kan vara det mänskliga behovet av att vistas i en grön miljö. Idag finns det mycket forskning som direkt visar på hälsoeffekter av att vistas i naturen.

I sin forskning försöker Åsa Jansson aktivt att operationalisera biologisk mångfald. En mångfald som självklart är otroligt viktig för de flesta ekosystemtjänster.
– Biologisk mångfald är en viktig del här – man kan se den biologiska mångfalden som en motor för de flesta ekoystemtjänsterna. Det finns därmed en tydlig koppling mellan förlusten av biologisk mångfald och erodering avekosystemtjänsterna. Därmed skapar en ekonomisk värdering av den biologiska mångfalden bättre beslutesunderlag, menar Åsa Jansson.
Hon menar att biologisk mångfald ofta blir abstrakt. Man talar om listor med utrotningshotade arter.
– Men den biologisk mångfald behöver också ses ur ett funktionsperspektivet. Istället för att bara prata rödlistade arter borde vi också prata om kopplingen mella bilogisk mångfald och ekosystemtjänsterna. Vad har vi för backup-plan när omvärlden förändras?
När det kommer till biologisk mångfald berättar Åsa Jansson att mycket forskning pågår, och att kvantitativa mål är på väg.

Åsa Jansson
berättar att många vetenskaps- och miljöjournalister frågar henne om man verkligen kan eller bör prissätta allting. Om varför det inte räcker med etik och det sunda förnuftet.
– Och visst skulle det bästa vara om man kunde lämna frågan om ekosystemtjänster och biologisk mångfald till människors etik. Men vi ser ju hur det går. Arterna försvinner hej vilt.
Även om Åsa Jansson tycker att prissättningen av ekosystemtjänster är intressant, så är det essentiellt att sätta prissättningen i ett kontext av planetens biofysiska gränser som vi idag blir allt mer medvetna om – till exempel genom Johan Rockström och hans arbete med planetära gränser.
– Det här är intressant. Detta innebär att vi måste begränsa tillväxten till de uppenbara biofysiska gränser planeten har har. Hur ska marknader se ut för att möta denna utmaning? Är vårt ekonomiska system ok? Naturkapitalet har blivit den svaga länken. Därför har det blivit allt viktigare med regelverk och governancefrågor.

På Beijerinstitutet arbetar Åsa Jansson i skärningspunkten mellan ekologi och ekonomi. Tyvärr anser hon att det går för trögat att få med ekonomerna på tåget. Vi kan inte göra dethär utan att de är med!
Trots allt tycker hon sig ändå se en ljusning på det här området, bland annat på Stockholms universitets nationalekonomi-utbildningar.

I slutändan handlar det enligt Åsa Jansson om vad som gör människor lyckliga.
Det är tveksamt att högre inkomster faktiskt gör människor lyckligare – i varje fall inte när man kommit upp till en viss grundläggande nivå. Det handlar om att vi måste bygga helt nya världsbilder.

Slutligen, hur tycker du att alla miljöchefer här på Sustainability Day ska arbeta för en hållbar utveckling?
– Som miljöchef tycker jag att det viktigaste är att du hittar din verksamhets påverkan och beroende – framförallt när det kommer till ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Håll koll på var riskerna och möjligheterna ligger. Kom ihåg att också tjänsteföretag har en påverkan och ett beroende. Biologisk mångfald kan kännas luddigt, men ser man på det ur funktionsperspektivet så blir det tydligare. Kort sagt vad har vi för backup-plan när vissa arterna försvinner och ekosystemtjänsterna försvagas. Och hur gör vi för att inte försämrar den biologiska mångfalden. Se biologisk mångfald som en försäkring.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.