Avfallshierarkins grundare anpassar sin skapelse

Avfallshierarkins grundare, holländaren Ad Lansink, ser nu över hur hans världskända avfallshierarkin kan ändras så att den säkerställer att ämnen och produkter kan cirkulera så länge som möjligt. Planen är att i slutet av året tillsammans med Graham Aid, forskningskoordinator på Ragn-Sells, presentera ett nytt förslag i en forskningsrapport.

Enligt Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och ordförande för nätverket Cradlenet, insåg Ad Lansink att avfallshierarkin inte fungerade i en cirkulär framtid efter dialog med svenska Cradlenet.
– Cradlenets dåvarande ordförande Elin Bergman blev intervjuad i Aktuell Hållbarhet där hon hävdade att avfallshierarkin inte fungerade i en cirkulär ekonomi. Det här la jag ut på min linked in och sen var det en bekant till Ad Lansink som skickade det till honom. Därefter fick jag ett ganska argt mail från Ad Lansink som hävdade att avfallshierarkin absolut fungerade också i en cirkulär ekonomi, berättar Pär Larshans.

Efter många mailvändor och dialog, där Ad Lansink bland annat besökte Sverige, ändrade sig Ad Lansink emellertid och konstaterade att avfallshierarkin behövde uppdateras. Och det arbetet pågår alltså just nu.
– Ad Lansink är själv kemist och efter en längre dialog ändrade han sig och menade att vi hierarkin behöver ändras och få ett resursfokus. Han publicerade senare en artikel där han också påtalade att Ragn-Sells tankar var riktiga, berättar Pär Larshans.

Exakt hur den nya modellen kommer att se ut är ännu inte klart. För att modellen ska bli cirkulär krävs det dock enligt Pär Larshans att det inte blir en hierarki utan hellre en resursprincip. Pär Larshans menar att det finns ett antal saker som måste in i det nya tänket och han nämner främst tre aspekter, tid, plats och funktion. Tankar som sedan tidigare presenterats av Graham Aid som centrala.
– Vi måste säkerställa att resurser vi kan behöva i framtiden lagerhålls. Ämnen eller produkter som inte behövs här kan behövas i andra delar av världen. Här kommer också funktionen in i bilden. Kan vi få in de här aspekterna så närmar vi oss en resursprincip, som kan bilda ett slags grund. Här bör så klart de mest kritiska resurserna säkerställas först.