Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Bara varannan kommun arbetar mot mutor

Publicerad: 27 Juni 2013, 03:00

Trots flera uppmärksammade fall under senare år har bara drygt hälften av kommunerna arbetat aktivt med att förebygga mutor under det senaste året.


Det finns inga säkra siffror för vad korruption kostar det svenska samhället. Amerikanska anti-bedrägeriorganisationen ACFE har uppskattat siffran till fem procent av en verksamhets omsättning, så även om siffran skulle vara lite lägre i Sverige handlar det om stora summor pengar.

Korruption kan förebyggas och bekämpas på många olika sätt. En grundförutsättning är att det finns riktlinjer för vad som betraktas som jäv och mutor. Ett annat viktigt moment är att reglerna kommuniceras till de anställda. När Miljöaktuellt frågade om kommunerna under det senaste året aktivt informerat sina anställda om det egna regelverket svarar bara drygt hälften ja.
– Jag tycker att siffrorna borde vara högre. Förutom att kommunerna förlorar pengar så naggas förtroendet i kanten varje gång mutorna upptäcks. Vi har inte råd att slarva. Det gäller att hålla arbetet vid liv och idag finns stora möjligheter att arbeta förebyggande, säger Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, en ideell näringslivsorganisation.
Efter mutskandalen i Göteborg har arbetet mot korruption tagit fart, både på lokal och nationell nivå. Förra året antog Göteborgs stad en ny policy angående mutor och i år var det dags för en policy för representation. På inköpssidan är det nolltolerans. Upphandlare får inte ta emot någonting. De kommunala bolagen ska följa näringslivskoden.
– De här styrdokumenten har en tendens att växa i antal och omfattning och till slut glömmas bort. Men det är en grund som vi måste stå på. Jag tror att ledarskapet är viktigast. Om cheferna sköter sig gör alla andra det också, säger Jan Persson, förste stadsjurist i Göteborg.

I Miljöaktuellts enkät har kommunerna också fått beskriva hur informationsarbetet går till och vilka som får del av informationen. Tjugo kommuner skriver att informationen ligger på deras webbplatser, vilket är ett bra men ganska passivt sätt att informera sina anställda. 40 kommuner utbildar cheferna som i sin tur ska ta upp frågan med de anställda.
Enligt Helena Sundén är det viktigt hur cheferna vidarebefordrar informationen. Det är visserligen bra att korruption är en av punkterna på årliga sammankomster, men det krävs mer än att bara gå igenom riktlinjerna. Utmaningen är att ständigt hålla diskussionen vid liv.
– Eftersom det ofta kan vara en gråzon krävs att man i mindre grupper tar upp praktiska exempel och diskuterar hur reglerna ska tillämpas vid olika situationer. Helst exempel från den egna eller närliggande kommuner, säger Helena Sundén.
I snart två år har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med Göteborgs stad drivit ett nätverk mot korruption där 40 kommuner har deltagit. I höst avslutas arbetet och då ska SKL presentera resultatet av det i form av en interaktiv nätutbildning som blir tillgänglig för alla. Utbildningsmaterialet kommer att innehålla praktiska exempel som kan utgöra underlag för diskussion.

I Vellinge kommun finns mycket tydliga rapportvägar vid misstanke om mutor. Här ligger dock fokus på personsäkerheten. En handläggare som blir bjuden på matchbiljetter av en kompis kan få problem när kompisen inte får det efterlängtade bygglovet. I samråd med chefen ska riskerna undvikas och säkerhetschefen måste underrättas. Polisen ska också få vetskap, oavsett om den utsatta själv vill göra någon polisanmälan eller inte.
– Jag känner inte till något fall med mutor i vår kommun hittills. Däremot förekommer påtryckningar och andra obehagligheter, säger Marie Louise Arendt, säkerhetschef på Vellinge kommun.
Ibland kan det vara chefen som är själva problemet eller som inte tar frågan på tillräckligt stort allvar. Då ska frågan lyftas högre upp i organisationen eller, i sista hand, till Riksenheten mot korruption, en enhet inom Åklagarmyndigheten.
– Det händer tyvärr alltför ofta att jag får samtal av typen ”nu jag har fått nog, chefen lyssnar inte så nu får du lösa problemet”, säger Helena Sundén.

En alternativ lösning kan vara det visslarsystem som Örebro håller på att inrätta. Göteborg var tidigt ute med ett liknande system och har delat med sig av sitt underlag till Falun som har sitt system i drift sedan fyra månader. Det gör att anställda och förtroendevalda kan rapportera oegentligheter på intranätet. Meddelandet går till kommunrevisionen och inte ens it-teknikerna kan spåra tipsaren.
– Visselblåsarsystemet var en valfråga, men sedan har den så kallade Peab-affären skyndat på det hela. Förundersökningen pågår fortfarande och jag vill inte föregripa den, men det handlar om misstänkta bjudresor och alkoholförtäring, berättar Tobias Carlgren, jurist på Falu kommun.
I svensk lagstiftning finns redan möjligheten för anställda i offentlig förvaltning att tipsa anonymt genom den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Ingen av dem som Miljöaktuellt har talat med kan berätta vilka unika fördelar gentemot meddelarfriheten som finns hos ett visselblåsarsystem i offentlig sektor. Däremot verkar det finnas flera konsultfirmor som är intresserade av att hjälpa kommunerna att utforma sådana system.

Se hur miljöbra din kommun är här!

Jesper Gunnarsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.