Barns rättigheter kränks till följd av klimatförändringen

Den globala uppvärmningen förväntas leda till att 175 miljoner barn kommer att drabbas av naturkatastrofer mellan 2000-2010. Barn och unga i världens fattigaste och mest utsatta länder drabbas oproportionerligt hårt av klimatrelaterade katastrofer. Men barn och unga är inte passiva offer utan viktiga aktörer med rättigheten att påverka utvecklingen inom klimatområdet genom att bidra med sina unika perspektiv och erfarenheter.

Barn och unga kommer inte bara ärva klimatet som dagens generation lämnar efter sig utan de påverkas redan idag av klimatförändringens negativa effekter. I de länder där Plan arbetar har vi sett en ökning av katastrofer i form av till exempel kortare regnperioder, tyfoner, orkaner och översvämningar, torka och skördar som slår fel. Detta riskerar att urholka de framsteg som har gjorts i vissa områden och som har bidragit till säker mat- och vattenförsörjning samt sanitär hälsa.

Barns rätt till liv, överlevnad och utveckling kränks till följd av klimatförändringen. Hem förstörs, möjligheter till försörjning minskar och barnens trygghet raseras. Familjer splittras i jakten på arbete och många barn tvingas hoppa av skolan för att hjälpa sina föräldrar. Att till exempel gå till marknaden själv eller att tvingas söka jobb långt ifrån sina föräldrar innebär att dessa barn även riskerar att utsättas för olika former av övergrepp och exploatering.

Barns rätt att delta i beslut som rör dem är en av barnkonventionens grundläggande principer. Dessutom visar forskning att ett barncentrerat arbetssätt har många fördelar. Barn och unga känner ofta till sina lokalsamhällen bättre än de vuxna och de kan effektivt kommunicera risker. Studier visar också att barn hanterar trauman och stress bättre om de involveras och blir delaktiga i katastrofarbetet.

Ett aktuellt exempel på det är ungdomar i El Salvador som tränats i medborgarskydd. Två timmar innan det värsta ovädret i samband med orkanen Ida nådde deras lokalsamhällen lyckades de uppmärksamma varningssignalerna, vilket ledde till att de hann evakuera och rädda nästan alla invånare.

Detta är däremot inget unikt, utan unga människor i utvecklingsländer tar ett allt större ansvar och mer initiativ när det kommer till att säkra sina hem och sin omgivning. Deras kapacitet och värdefulla förmåga när det gäller att reducera risker och att återhämta sig efter katastrofer tas däremot inte tillvara.

Barnrättsorganisationen Plan uppmanar därför till handling i en rad frågor under COP15:

- Barn ska ha tillgång till dialogen och de formella beslutsmekanismerna rörande klimatförändringen.  
- Regeringar ska investera mer i utbildning så att nästa generation får mer kunskap hur man kan anpassa sina närområden.  
- Nationella åtgärdspaket (NAPAs) och andra internationella, regionala och nationella strategier och planer om klimatförändringen ska skydda och involverar barn.  
- Barnets betydelse måste belysas. Påverkan och delaktighet är exempelvis begrepp som uppmärksammats bland annat i FN:s Klimatpanels (IPCC) 5:e rapport.

Diana Matovic´
Ansvarig för opinionsbildning på Plan Sverige

Miljöaktuellt, redaktionen