Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Bättre logistiksystem kan minska matsvinnet

Publicerad: 28 December 2016, 14:19

I Sverige slängs över 1 ton mat varje år. Det mesta kommer från hushåll och restauranger men nästan lika mycket kommer från logistiksystemen. Genom att påverka de olika aktörerna i logistikkedjan kan matsvinnet minskas kraftigt. Det menar Chalmersforskaren Kristina Liljestrand.


I Sverige slängs över 1 miljon ton mat varje år. Drygt hälften är så kallat onödigt matavfall eller matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den hade behandlats annorlunda. Det mesta kommer från hushåll och restauranger men nästan lika mycket försvinner i logistiksystemen. Genom att påverka dem, och se till att maten håller hög kvalitet hela vägen ut i butikerna, är det möjligt att minska matsvinnet. Det menar Chalmersforskaren Kristina Liljestrand som forskar på hur aktörer i livsmedelsförsörjningskedjan arbetar för att minska matsvinnet. Kristina Liljestrand har studerat producenter, grossister och detaljister som arbetar aktivt med att försöka minska sitt matsvinn. Syftet har varit att se vilka metoder de använder sig av.

– Jag har valt att dela in lösningarna i fyra olika grupper. Den första handlar om att förstå varför matsvinnet sker, hur stort det är och varför det sker. Många logistiksystem är enormt stora, med väldigt många produkter och att skaffa sig en överblick för att förstå var och varför svinnet sker är viktigt, säger Kristina Liljestrand till Aktuell Hållbarhet.

Den andra gruppen innehåller lösningar som kan kopplas till ’klassisk logistik’, och hur man kan förbättra material- och informationsflödet. I den tredje gruppen finns lösningar som bygger på att man ser över sina mål med logistiksystem, och funderar på om man kan minska svinnet genom att justera krav på sortiment och servicegrad under begränsade perioder berättar Kristina Liljestrand.

– Den här gruppen tycker jag är intressant. Idag har många butiker ett väldigt brett sortiment, samtidigt som de ska se till att service-graden är hög. Färskvaror har ofta kort hållbarhet och har man ett brett sortiment för dessa kan det öka svinnet. Här kan företag i livsmedelskedjan fundera på om man kan göra mindre justeringar av krav på sortiment och servicegrad under begränsade tidsperioder för att minska svinnet. Till exempel kan man se att svinnet kan vara kopplat till högtider, fram tills den 23:e december vill många köpa julskinka, den 25:e vill få köpa. Om man ska ha ett brett sortiment med hög servicegrad hela vägen till kvällen den 23:e december kan det leda till svinn. Då kan man t.ex. fundera på att minska kraven på hög servicegrad på delar av sortimentet de sista dagarna om det inte påverkar kundnöjdheten.

I den fjärde gruppen finns lösningar som bygger på sänkta priser. Men det här är något som företag ofta bara tar till i nödfall menar Kristina Liljestrand.

– Det kan vara ett bra sätt att skynda på flödet, särskilt om det handlar om produkter med kort hållbarhet. Men om man använder det för ofta blir det en ond spiral av röda prislappar.

Läs Kristina Liljestrands studie här

Lina Rosengren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.