Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Biogas – ett utrotningshotat energislag? – del 5

Publicerad: 13 oktober 2015, 17:25


Trots tuffa tider håller anläggningarna sig flytande. Avloppsreningsverken har ju sin huvudsakliga intäktskälla från VA-taxorna och samrötningsanläggningar får betalt för att ta emot matavfall. Ju mer renodlad biogasverksamhet, desto större är utsattheten.

– Det handlar väldigt mycket om vad anläggningarna har för ägare. Jag ser inte att några skulle gå i konkurs inom en snar framtid. Inte för att de har så mycket pengar utan mer för att ägarna skjuter till pengar, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.

Att hosta upp pengar har Göteborg energi erfarenhet av. För en månad sen satsade bolaget 70 miljoner tillsammans med Skövde kommun för att tillfälligt rädda det konkursmässiga Skövde biogas. Händelsen kom olyckligt i tiden och hällde bensin på det göteborgska biogasbålet.

Förutom Jordberga finns nämligen ytterligare en unik anläggning vars framtid är oviss: demonstrationsanläggningen Gobigas 1.

Göteborgs stad tog för flera år sedan inititiv och satsade på en ny typ av biogastillverkning: förgasning och rening av syntesgas som sedan injiceras på gasnätet. Syftet är att bidra till omställningen till ett mer hållbart samhälle och fasa ut fossila bränslen. Om projektet är framgångsrikt ska den riktigt stora anläggningen Gobigas 2 byggas.

Satsningen hyllades från många olika håll, bland annat miljörörelse, energiforskare och biogasproducenter. Det ansågs fantastiskt att en kommun tog ett sådant ansvar när stater och företag svek i klimatfrågan.

Men även den här formen av biogasanläggning jobbar i stark uppförsbacke just nu. I en granskning av projektet i början av sommaren visade det sig att anläggningen använder mer naturgas än den producerat biogas. Stora förseningar och kostnadsökningar fick populistiska politiker och en politisk vilde att höja tonläget i debatten och vända ryggen till.

Förra veckan meddelade Alliansen att de tänker yrka på avslut för ”biogasäventyret” så fort som möjligt. Förmodligen går förslaget igenom. Den tidigare breda majoriteten har krympt till en liten minoritet.

Det är alltså tufft för svensk biogasproduktion på många olika håll. Och regeringen tycks känna till problemet.

I ett mejl till Miljöaktuellt skriver regeringen att de så snabbt som möjligt ska införa regler som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor, dock senast i början av 2018. Svaret tycks inriktat på biogas som drivmedel och det är väldigt oklart vad för typ av regler det rör sig om. Inte ett enda konkret förslag, förutom skattebefrielsen:

”Den lagändring som nu görs är enbart en del i en övergångslösning för att få stadsstödsgodkännande tills vi har ett långsiktigt system på plats.”

Fakta: Biogasstöd
Biogasstödet inom lantbruksprogrammet kan ge investeringsstöd till biogasanläggningar. De som rötar gödsel kan få större stödbelopp. Länsstyrelsen handlägger ansökan.
Gödselgasstödet handhas av Jordbruksverket. Idagsläget ges upp till 20 öre per kilowattimme producerad biogas med gödsel som substrat. Om regeringens höstbudget går igenom i riksdagen kommer stödet att öka efter årsskiftet och ersättningen kan bli upp till 40 öre.
Klimatklivet är klimatinvesteringar som syftar till att minska växthusgasutsläppen. Pengarna hanteras av Naturvårdsverket som beviljar olika lokala projekt. Satsningen kan jämföras med klimatinvesteringsprogrammet klimp, där en stor del gick till olika biogassatsningar.
Elproduktion från biogas får elcertifikatspengar. I skrivande stund 17 öre per kilowattimme.
Energimyndigheten har kunnat bevilja pengar som investeringsstöd för ny teknik. Detta stöd är under utfasning och ska senast 2017 ha ersatts av Klimatklivet.

Fakta: Här produceras biogasen
Avloppsreningsverken producerar 40 procent
Samrötningsanläggningar 38 procent
Deponigasanläggningar 12 procent
Industrianläggningar 7 procent
Gårdsanläggningar 3 procent
Källa: Biogasportalen

Fakta: Så används biogasen
Fordonsgas: 57 procent
Värme: 24 procent
Fackling: 11 procent (bortkastad gas; rent slöseri)
El: 4 procent
Okänt/saknad data: 3 procent
Industriell användning: 1 procent
Källa: Biogasportalen

Fakta: Jordberga
Sveriges största rötningsanläggning Jordberga invigdes i april förra året. Anläggningen ägs av Swedish biogas international (55 procent), Eon (20 procent), Skånska biobränsleaktiebolaget (20 procent) och sockerproducenten Nordic sugar (5 procent).
Tanken är att biogasen ska rötas från grödor som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Där är man inte idag, men i samarbete med jordbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och institutet för jordbruks- och miljöteknik ska man utveckla framtidens biogasproduktion.

Fakta: Gobigas
Göteborg energis demonstrationsanläggning heter Gobigas 1 och är uppbyggd i två delar. Först förgasas organiskt material till syntesgas som sedan renas och uppgraderas till hög renhet innan den injiceras på naturgasnätet.
Gasleveranserna har blivit försenade med nästan två år och kostnaderna har ökat, från planerade 741 miljoner till cirka 1,2 miljarder.
Nyligen tvingades Göteborg energi att skriva ner värdet på hela anläggningen till noll kronor efter att nya redovisningsregler trätt i kraft. Det enda som har ett värde i bokföringen är kontorslokalerna.
Under de senaste månaderna har en livlig debatt blossat upp som ifrågasatt stadens biogassatsningar.

Fakta: Regeringens promemoria
För att Sverige ska leva upp till EU:s nya statsstödsregler föreslår regeringen att skattebefrielse för biogas efter 2015 endast ska gälla biogasproducenter som får ett så kallat anläggningsbesked. Anläggningar som gör biogas på livsmedelsbaserade grödor, som är helt avskrivna eller tagits i bruk efter 30 december 2013, kommer inte att få något sådant anläggningsbesked.
Livsmedelsbaserade biodrivmedel definieras som drivmedel från spannmål, socker- eller oljegrödor. Exempel på spannmål och stärkelserika grödor är vete, råg, havre, majs, potatis, jordärtskocka och sötpotatis. Någon definition av socker- och oljegrödor finns inte, men regeringen bedömer att det gäller sockerbetor, sockerrör, raps och oljepalmer.

Jesper Gunnarsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.