Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Biståndspengar går till migrationsmottagande och klimatfinansiering

Publicerad: 4 december 2015, 09:35

Syrisk flyktingläger i Jordanien

Den senaste AidWatch-rapporten om EU:s och medlemsländernas biståndspolitik visar att allt högre summor tas från biståndet för att finansiera klimatarbetet och migrationen.


EU:s medlemsstater når inte sitt tidigare löfte om att 0,7 procent av ländernas bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd, rapporterar OmVärlden.

Under förra året höll endast Sverige, Danmark, Storbritannien och Luxemburg löftet. Totalt gick endast 0,42 procent av EU:s medlemsländers BNI till bistånd.

Aidwatch-rapporten, som ges ut av paraplyorganisationen Concord, visar att det är ett växande problem när fler länder räknar med studentkostnader för utländska studenter inom givarlandet, flyktingmottagande, skuldavskrivning och bundet bistånd som gynnar EU-länders exportföretag i biståndet.

Allt fler länder har också börjar räkna biståndet som ett stöd till utvecklingsländerna för att minska konsekvenserna vid klimatförändringar. Allt detta görs trots att länderna gett löfte om att pengarna inte ska påverka biståndet.

– Det är ohållbart om man inte ens kan hålla fast i de mest basala löftena man har gjort. Det skadar de traditionella givarländernas förtroende i omvärlden. Sen kan jag förstå att pressen är svår på grund av att Europa genomlever de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget och att det krävs nya pengar för det, men det får inte ske på bekostnad av biståndet, säger Anne-Birgitte Albrectsen till OmVärlden.

Biståndet kan inte ensamt finansiera FN:s nya utvecklingsmål utan det måste även tas pengar från ländernas offentliga medel.

– Vi står inför möjligheten att utrota extrem fattigdom och är precis på randen att skapa en hållbar värld där alla människor kan leva tillsammans, men ska man nå dit kan man inte bara sätta upp nya fina mål, utan att man samtidigt tar de finansiella konsekvenserna och är beredd att rigga för de systemförändringar som krävs. Det är viktigt att regeringarna håller fast vid att 0,7 procent ska gå till utveckling, säger Anne Birgitte till OmVärlden.

Rapporten visar att EU:s totala bistånd inte har stigit sedan år 1010, samtidigt som allt fler länder väljer att minska sitt bistånd genom att räkna in kostnader som klimatfinansiering. Under konferensen för utvecklingfinansiering i Addis Abeba, Etiopien, har världens rika länder återigen lovat att skänka 0,7 procent av sitt BNI, med mållinjen år 2030.

Läs mer här.

joline.ekman@miljoaktuellt.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.