Capgemini Invent: Beslutsfattare behöver förstå tekniker som krävs för att klara nettonoll-målen

2020 är året då mål om nettonoll utsläpp av växthusgaser har slagit igenom på bred front i näringslivet och bland stater. Nu är nästa steg att få en fullständig koll över verksamhetens eller landets utsläpp och att ta fram en tydlig färdplan för hur målet ska nås. Budskapet kommer från Capgemini Invent som på uppdrag av den Bill Gates-ledda organisationen Breakthrough Energy har tagit fram rapporten Fit for Net Zero.

– Många företag har uttalat nettonoll mål men de behöver också transformera sina verksamheter, säger rapportens huvudförfattare Florent Andrillon.

Ett centralt budskap i rapporten är att det krävs stora och påskyndade investeringar i teknikutveckling för att Parisavtalets mål om 1,5 grader ska kunna nås – ett budskap som även Internationella Energimyndigheten kom med i somras. 

Rapportförfattarna har identifierat 55 ”teknikuppdrag” inom energi, industri, byggnader, transporter samt livsmedel och landanvändning där det krävs investeringar och innovation för att kunna nå nettonoll utsläpp till 2050. Det handlar exempelvis om att transformera kraftnäten för att klara av skiftet mot förnybar energi, digitalisering av jordbruket och att minska behovet av cement i byggnader genom att använda material som kan fungera som kolsänkor.

– Tekniker finns redan för att kunna ställa om. Vi behöver inte vänta på att ny teknik ska komma från forskningslabben. Men de behöver skalas upp och distribueras, säger Gunnar Deinboll, Executive Vice President på Capgemini Invent i Norge.

Han drar en parallell till digitaliseringsvågen för drygt tio år sedan och påpekar att det krävs investeringar i teknikutveckling eftersom det annars finns en risk att europeiska bolag tappar sitt försprång och hamnar på efterkälken.

– Vanligtvis ser vi att Europa är väldigt bra på att investera i tidig forskning, men när tekniken blir mer mogen tenderar amerikanska och asiatiska bolag vara bättre på att skala upp och utveckla tekniken. Vi behöver fokusera mer på utvecklingsdelen i Europa, säger Florent Andrillon.

Ett viktigt budskap är därför att beslutsfattare inom politik, näringsliv och finanssektorn behöver skapa sig en bättre förståelse för den teknik som är redo att lämna forskningslabben för att börja skalas upp och testas i större skala. Detta kan i sin tur leda till ökad synlighet och efterfrågan på produkterna vilket bidrar till att minska risken med investeringarna.

Rapportförfattarna har tagit fram ett antal rekommendationer till politiska beslutsfattare, exempelvis riktade ekonomiska stöd och att överväga koldioxidtullar för att minska risken att europeiska bolag konkurreras ut av mindre hållbara bolag på global nivå.

Florent Andrillon lyfter särskilt fram en rekommendation om att arbeta med teknikutveckling utifrån en så kallad regulatorisk sandbox-modell. Enkelt uttryckt kan man säga att det bygger på att innovativa företag får möjlighet att i en säker miljö testa tjänster och produkter innan all lagstiftning och normer finns på plats. Politiska beslutsfattare kan sedan följa utvecklingen och utveckla eller anpassa lagstiftning parallellt.

– En del av de här teknikerna behöver testas och skalas upp i pilotprojekt. Sen kan man diskutera lagstiftning. I Europa är vi väldigt bra på att definiera normer tidigt, men det kan leda till att man spenderar mycket tid på utveckling av lagar vilket fördröjer utveckling och uppskalning av teknik, säger Florent Andrillon.