Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Chalmers: ”Förslaget är helt korkat”

Publicerad: 27 Februari 2009, 09:47

Kritiken mot förslaget att minska antalet år med studiemedel växer. Chalmers vice rektor Sven Engström dömer ut förslaget som ”korkat”.


Kritiken mot den studiesociala kommitténs förslag att sänka antalet år som en student får studiemedel blir allt hårdare. Nu ställer sig Chalmers vice rektor Sven Engström bredvid bland andra KTH:s rektor Peter Gudmundson i klandret mot förslaget som ska lämnas till regeringen i mars.

– Det verkar helt korkat. Jag förstår inte hur de resonerar. Det är inget konstigt att folk tar tid på sig, säger Sven Engström

Enligt det nya förslaget minskar antalet år som en student får studiestöd från sex år till fyra år. Om studenter följer studietakten och tar sina poäng kan han eller hon bli beviljad studiemedel för ytterligare två år. De två sista åren är alltså villkorade med att man klarat sina tentor och uppgifter.

– Det blir bara onödig byråkrati, anser Sven Engström och påpekat att Chalmers civilingenjörsutbildningen är på fem år.

Kommitténs syfte med att de två sista åren måste beviljas är att studenterna ska bli mer ”effektiva”. Men det är inte bristande motivation som ligger bakom att studenter tar tid på sig, anser Sven Engström. Att studera till civilingenjör är en krävande utbildning med 50 schemalagda timmar i veckan under 32 veckor. Samtidigt har många svårt att klara sig på de knappa studiemedlen.

– Studenter har svårt att försörja sig. Studiemedlena räcker inte till. Därför måste många jobba extra vilket tar tid från studierna, säger Sven Engström.

Idag är det endast 10 procent av alla som studerar till högskoleingenjör vid Chalmers som är helt klara inom tre år, vilket är den nominella tiden. Även vid civilingenjörsutbildningen är det bara ett fåtal som är helt klara vid den utsatta tiden.

Högskolornas bristande resurser är också ett problem. I en rapport från Högskoleverket, som presenterades på fredagen, framhålls att genomsnittsintäkten per student ligger på samma nivå idag som 1998 – trots att det har skett ekonomiska förstärkningar av grundutbildningen. Intäkterna ökade stadigt till och med år 2003, men därefter har de minskat.

– Vi har tidigare uppmärksammat det här problemet när det gäller forskningsanslagen. Nu har regeringen aviserat ökningar de kommande åren. Det är bra, men nu är det dags att regeringen gör betydande satsningar också på grundutbildningen. De lägsta ersättningsbeloppen per student måste höjas kraftigt, kommenterar Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.

De frysta anslagen gör alltså att tiden för att vägleda studenter bli relativt mindre, då fler studenter ska genomströmmas med lika mycket pengar till godo.

Om utredningens avsikt att rikta en uppmaning till högskolorna att effektivisera utbildningarna och se till att studenterna blir klara snabbare, tror Sven Engström att kommittén skjuter sig själva i foten.

– Den besparing man tror sig göra kan bli en fördyrning, säger han.

Johan Nylander

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.