Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Chandrayaan-kollen 2008-11-26

Publicerad: 26 November 2008, 11:05

Karteringskamerorna har börjat arbeta. Här är första bildstrippen.


Den indiska månsonden Chandrayaan har en huvudsaklig uppgift: att bygga upp en tredimensionell karta över månen och avbilda den i flera våglängdsband för att kartera mineralogin. Terrain Mapping Camera (TMC) är ungefär lik de kameror som sitter i vanliga jordresurssatelliter och tar tre nästan likadana, långa bildstrimlor i tre olika vinklar i våglängdsbandet 0,5 – 0,85 μm. Dessutom arbetar Hyper Spectral Imager (HySI), en kamera som tar en bildstrimla uppdelad i 64 olika vånglängdsband i området 0,4 – 0,95 μm. Bildstrimlorna tas genom att kamerorna är riktade rakt ned (nadir) och bara låter scannern gå medan satelliten far fram över månytan.

Första strippen är en kombination av data från TMC och HySI tagen 16 november. Strippen motsvarar en längd av 365 kilometer på månytan och en bredd på 20 kilometer. Klicka för att få se hela strippen på dryga 3000 pixel.

Terrain Mapping Camera

Avsikten med TCM är att kartera topologin både på Månens fram- och baksida och lämna data till en atlas med en upplösning i längs- och höjdled på cirka 5 meter. Resultatet av detta blir en digital höjdmodell av Månen. Med denna högupplösta modell kan man både studera månens utveckling och undersöka områden av vetenskapligt intresse (och antagligen susa fram som en tok i Google Maps).

TMC avbildar månen i området 0,5 – 0,85 μm (grönt till kortvågigt infrarött) med en upplösning på marken kring 5 meter och en bredd på bildspåret på 20 kilometer. Kameran arbetar i pusbhbroom mode (sopborsteläge, alltså en 2D-scaner som tittar rätt ned) med tre linjära sensorer på 4000 pixel. De tre tittar framåt, nadir (arabiska för ”tvärt om” rakt ned – tvärt om från zenit som är rakt upp) och bakåt längs satellitens bana. Vinklarna framåt och bakåt är +/–25° mot nadir. TMC ser reflekterad solstrålning från månytan och dynamiken är mycket stor, till exempel ska kameran klara både bar klippa och korroderad ”gammal” yta.

Sensorerna är av vanlig linjär CCD-typ med inbyggda A/D-omvandlare, varför sensorerna matar ut digitalt data direkt. Alla tre sensorerna ligger bakom samma optik. Strålarna från öppningarna förut och akterut speglas in i optiken med speglar. Bildhanteringen sköts av specialdesignade FPGA-er och datamängden belöper sig till 50 Mbps kontinuerligt.

Snabbfakta TMC

En kamera med tre linjära CCD-er. En rakt ned och två +/– 25° förut och akterut.
Våglängdsområde: 0,5 – 0,85 μm pankromatiskt
Upplösning: 3 x 4000 pixel
Upplösning på marken: 5 meter
Bildbredd på marken: 20 kilometer
Datamängd: 50 Mbps kontinuerligt strömmande
Mått: 370 mm x 220 mm x 414 mm
Vikt: 6,3 kilo

Hyper Spectral Imager

Avsikten med HySI är att skaffa spektroskopidata för mineralogisk kartering av månytan. Data ska användas för att få insikt i Månens mineralsammansättning. Data från djupa kratrar och kratrars centralberg kan också ge en uppfattning om Månens inre sammansättning. Idén är att spektrum från olika mineral ser olika ut i infrarött. Den metoden används även på Mars och annorstädes. Genom att betrakta klippan i en mängd olika våglängdsband kan man bilda sig en uppfattning om hur spektrum ser ut och matcha detta mot spektrum för kända mineral.

HySi i labbet. Objektivet är riktat framåt och den vita grejen är ett objektivlock.

HySI ser månytan i 64 angränsande, överlappande 15 nm breda band i området 0,4 – 0,95 μm (blått till kortvågigt infrarött). HySI kan alltså ge sanna färgbilder av ytan. Upplösningen på markytan är cirka 80 meter och bildbredden är 20 kilometer, alltså lika bred som TMC för att bilderna ska passa ovanpå varandra. Objektivet är av en intressant typ: telecentriskt, en typ av lins där föremålen på marken ser lika stora ut oavsett avståndet, vanligt för mätändamål.

Uppdelningen i olika spektrala band sker med hjälp av ett sk kil-filter som sitter en bit från CCD-arrayen. Denna gång rör det sig om en array med 64 rader om 250 pixel. Filtret fungerar som ett prisma och sprider ut den inkomna bilden (nedbländad till en linje) i borstform över de 16 raderna spektralt uppdelad så att de 250 pixeln i ena änden träffas av ljus kring 400 nm och pixeln i andra änden träffas av ljus kring 950 nm. Data hämtas ständigt in allt eftersom satelliten rör sig över månytan och matas ut genom sensorns inbyggda A/D-omvandlare.

Dataflödet torde bli fyra gånger större än hos TMC i och med att upplösningen är 16 gånger sämre (250 pixel), medan antalet pixelrader är 64, totalt fyra gånger fler pixlar.

Snabbfakta HySI

En optisk spektrumanalysator som tittar rakt ned
Våglängdsområde: 0,4 – 0,95 μm i 64 band om 15 nm
Upplösning: 16 x 250 pixel
Upplösning på marken: 80 meter
Bildbredd på marken: 20 kilometer
Datamängd: 200 Mbps (?) kontinuerligt strömmande
Mått: 275 mm x 255 mm x 205 mm
Vikt: 2,5 kilo

Historik

> Uppskjutning: 2008-10-22
> Överföring i månbana: 2008-11-08
> Första månmanövern (LBN-1): 2008-11-10 (7500 km från Månen)
> Operational Lunar Orbit: 2008-11-12 (100 km från Månen)
> Moon Impact Probe släpptes och kraschade: 2008-11-14
> Karteringen började: 2008-11-16

Läs mer

Förra Chandrayaan-kollen: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.194417/chandrayaan-kollen-2008-11-20

Om farkosten, syftet och omloppsbanorna: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.187364/indien-ger-sig-in-i-rymdkapplopningen

ISRO: http://www.isro.org/chandrayaan/htmls/home.htm

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.