Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Chandrayaan-kollen 2009-04-16

Publicerad: 16 April 2009, 03:04

Det har börjat dyka upp nyheter om Chandrayaan igen. Men inte där man förväntar sig.


Det har varit märkligt tyst om den indiska månsonden Chandrayaan sedan slutet av förra året när indiska rymdflygstyrelsen ISRO nästan helt slutade uppdatera den officiella websiten. Det är fortfarande mer eller mindre stillestånd där, även om det fakltiskt finns ett fåtal nytagna bilder.

Fram med de rödgröna glasögonen och kolla in månberg

Man får söka information på andra ställen, eftersom de indiska teknikerna tydligen fortfarande pratar med världspressen, ja, eller åtminstone Times of India, The Hindu och liknande. Problemen började i och med att Chandrayaan upplevde förhöjda innertemperaturer i slutet av november förra året. Man var tvungen att vrida satelliten en aning från Solen för att den inte skulle bli så varm, och stänga av ett antal instrument ombord för att generera mindre värme. Till att börja med låg innertemperaturen 50 grader över det normala, men framåt januari i år hade den sjunkit ned till normala nivåer och alla instrument kunde slås på igen. De förhöjda innertemperaturerna var inte resultatet av ett konstruktionsfel utan av att satelliten nåddes av lite väl mycket reflekterad solstrålning från månytan.

Ett av de första experimenten som redovisades efter nyåret var att man lyckats ta reda på mineralsammansättningen i området kring landningsplatsen för Apollo 11. Det är inte bara en dum prestigegrej utan ett mycket klokt områdesval eftersom man då kan matcha sina mineralspektra med verkliga data från de månstenar Apollo 11 tog med sig tillbaka till Jorden fyrtio år tidigare.

40.000 bilder

Tvärt emot vad man kunde tro har Chandrayaan inte alls varit sysslolös. Fram till någon gång i januari hade sonden skickat hem cirka 40.000 bilder, vilket blir ungefär 535 bilder om dagen.

Röntgenglimtar från Månen

Under ett mindre solutbrott den 12 december detekterade röntgenspektrometern C1XS reflekterad röntgen från Månen kring Apollo-landningsplatserna.

Som synes av spektrogrammet fick man tillbaka toppar för magnesium, aluminium och kisel (fast pilarna säkerligen pekar lite fel), men sen har det gått dåligt med C1XS. Inte för att instrumentet är felkonstruerat utan för att det bara kan arbeta då Solen strålar mycket röntgen, vilken reflekteras från mineralerna på månytan i form av strålning i olika energiband. Beklagligtvis upplever Solen just nu en av sina absolut lägsta minima på många år. Man hade trott att Solen skulle gå igång igen tidigt 2008, men så har inte skett. Det är ganska surt för indierna, som bara kan sitta ned och vänta på mera solaktivitet. Just nu ligger solaktiviteten cirka 20 gånger under den minsta nivå som behövs för att C1XS ska fungera normalt.

Mini-SAR

Chandrayaans syntetiska aperturradar har inte heller legat på latsidan. Följande bilder visar hur den svept över Månens nord- och sydpoler fram till i mitten av mars 2009. Ungefär 80% av polarområdena är karterade. Intresset för polarområdena beror på att det här finns kratrar som ligger i ständig skugga och skulle kunna innehålla is.

Nordpolen

Sydpolen

Anledningen till att det absoluta polarområdena inte karterats är att radarn är av side-looking-typ. Dessa områden kommer att fyllas i senare genom att man vrider satelliten 12 grader så att den sidtittande radarn kommer att titta rakt ned.

Rozjdestvenskij K är en krater av mellanformat med 42 kilometers diameter som ligger i den större kratern Rozjdestvenskijs södra kant, nära Månens nordpol. Mini-SAR-bilden visar hur kraterkanterna fallit ihop på grund av gravitationen. Det står alldeles klart att denna typ av bilder kommer att bli till mycket stor hjälp när man vill förstå Månens geologiska utveckling.

Mera om Mini-SAR, som är NASAs instrument, finns hos NASA på www.nasa.gov/mission_pages/Mini-RF/news/mini-sar_first_map_cycle.html

Terrain Mapping Camera går på högvarv

För att visa att TMC inte tappat sugen publicerade ISRO nyligen denna bild av Jorden, givetvis tagen i omloppsbana runt Månen, från den 25 mars 2009.

De mest prominenta detaljerna är (också, givetvis) Indiska oceanen och Indien i mitten.

Men TMC var till för att göra 3D-bilder av Månen och det har man också gjort, även om just dessa exponeringar är lite gamla. Både det 618 meter höga berget och den 400 meter djupa kratern är tagna den 23 november 2008.

Det går bra att se att den 400 meter djupa kratern är ljusare i botten, ett tecken på att den slagits upp ”nyligen” och att de ljusa materialet ännu inte hunnit bli mörkt av damm och strålning.

Även det 618 meter höga berget täcks av små, ljusare kratrar som förmodligen slagits upp sent i historien. Höjderna är överdrivna.

Båda bilderna täcker ett område på cirka 10 x 10 kilometer med en ursprunglig upplösning på cirka 5 meter. Av detta kan man förstå att när Candrayaan är klar med sin karteringsuppgift kommer det att finnas en fullständig 3D-måne att fara runt på, sannolikt i Google 3D Moon eller liknande.

Bemannade färder på gång

Så upphetsade av sina framgångar är indierna att de redan planerar en bemannad färd till månen omkring år 2020. Denna ska föregås av en bemannad färd i låg omloppsbana kring Jorden (LEO) på ungefär 2000 kilometers höjd år 2015.

Läs mer

Förra Chandrayaan-kollen: http://t360.idg.se/2.8229/1.197649/chandrayaan-kollen-2008-12-03
Om farkosten, syftet och omloppsbanorna: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.187364/indien-ger-sig-in-i-rymdkapplopningen
ESAs Chandrayaan-sida: http://www.esa.int/esaSC/SEM5DO4N0MF_index_0_m.html
ISRO: http://www.isro.org/chandrayaan/htmls/home.htm

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.