Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Chandrayaan-kollen 2009-05-27 – mysteriet tätnar

Publicerad: 27 maj 2009, 04:32

Indierna gör underliga saker med sin månsatellit. De gör det utan att berätta varför.


Den indiska fotosatelliten Chandrayaan-1 har nu legat i bana runt månen på 100 kilometers höjd sedan 2008-11-12. Den 20 maj höjde man plötsligt omloppsbanan från 100 kilometer, som var avsedd som karteringsbana, till 200 kilometer, utan att berätta varför. En rubrik från Calcutta Telegraph på den nya webbplats som för närvarande hyser nyheter om Chandrayaan, skriker ut: ”Unexplained orbit shift for moon craft.”

Den japanska rymdforskningsorganisationen Jaxa bistår med en jorduppgång över Månen (för ISRO har knäppt igen fullständigt). Rymd verkar vara lika mycket underhållning som forskning. Här en bild ur en film från Månen 2007, tagen i HDTV-upplösning. Kameran hade givetvis utvecklats av japanska TVn, NHK.

ISRO (Indian Space Research Organisation) säger lite motsägelsefullt att omloppsbanan höjts efter att alla målsättningar för färden uppfyllts, medan de indiska forskarna själva antyder att ”mycket kartering återstår och många observationsuppgifter är inte färdigställda.” Forskarna säger sig vara omedvetna om de tekniska skäl som ligger bakom lyftet. Ytterligare tjänstemän har uttalat sig och säger något mitt emellan: ”200-kilometersbanan är stabil och kräver väldigt lite underhåll [-smanövrer] och skulle kunna öka rymdskeppets livslängd. Vi har gjort en omgång mätningar klara. Istället för att bara repetera dem från samma höjd går vi upp högre.” Mineralanalysatorn hade en upplösning på 80 meter i den gamla banan. Nu sjunker upplösningen till 160 kilometer, vad det nu kan vara för mening med det.

Andra forskare har spekulerat i om den nya banan kan vara ett resultat av den värmepåverkan farkosten upplevde i november 2008, då ett antal instrument fick stängas av.

Martin Wieser, en av de svenska forskare på IRF (Institutionen för Rymdfysik), som har sina instrument med på Chandrayaan, har heller ingen aning om varför omloppsbanan höjts, men säger till The Telegraph i Calcutta att ”Den nya omloppsbanan kan göra livet lättare för rymdfarkosten. 100-kilometersbanan är ostabil och kräver ständiga kurskorrigeringar för att farkosten ska bli kvar i banan.”

Chandrayaan skildras numera på en helt ny webbplats (http://www.chandrayaan-i.com) som bara verkar vara marginellt mera uppdaterad än den gamla. Iallafall är pressklippen något modernare.

Den nya webbplatsen, ja. Den gamla (http://www.isro.org/Chandrayaan/htmls/Home.htm) tycks på något sätt ha avsomnat. Det var länge sedan man såg uppdateringar där, ”nya bilder” i galleriet är från slutet av förra året och pressreleaserna slutar den 10 november 2008.

Avsiktlig informationstorka?

Kanske kan det vara någon sanning i det som indiska The Information Company (TIC) (http://www.domain-b.com/aero/space/20090523_isro.html) hävdar om att det föreligger en indisk-kinesisk rymdkapplöpning. I så fall vill ISRO säkerligen inte basunera ut sina resultat för öppet. De båda länderna ligger tämligen jämsides vad gäller månfärder.

Chandrayaan-1 sköts upp i oktober 2008 och går nu i bana runt Månen, medan den kinesiska Chang’e-1 gick i bana redan 2007. De båda hade ungefär samma vetenskapliga målsättningar, sannolikt sökning efter vatten och Helium-3 som är en ren och vanligt förekommande kraftkälla (på Månen). Båda länderna har ställt in siktet på Månens resurser. Indien har antytt att man vill bedriva gruvdrift, medan Kina vill bygga en månbas. Båda länderna avser att skicka människor till Månen under första halvan av nästa årtionde.

Västliga analytiker tror att Indiens planer på en bemannad färd år 2015 är ett direkt svar på Kinas ansträngningar åt samma håll. Indien avser att bygga upp en välutrustad utbildningsfacilitet i Bangalore och har redan visat upp en beskrivning av en rymdkapsel för en bemannad färd. Det är dock oklart hur man tänker utveckla den nödvändiga teknologin eller hur man ska få tag i den på annat sätt. Spekulationer finns om att man tänker ta hjälp från ryskt håll.

Även de kinesiska rymdfärderna har varit kraftigt beroende av sovjetisk hjälp. De kinesiska astronauterna utbildades av ryssarna och Kina har använt en del av tekniken från ryska Soyuz i sin Shenzou-kapsel.

Månbil uppenbarligen på gång

Vetenskapsmän på ISRO har länge jagat ett bra ställe att landsätta en månbil. Den skulle bli en del av den redan planerade Chandrayaan-II som ska skjutas upp år 2012.

Rymdkapplöpningen hettar till. Vi andra applåderar och väntar med spänning på vad som komma skall.

Läs mer

Förra Chandrayaan-kollen: http://t360.idg.se/2.8229/1.194417/chandrayaan-kollen-2008-11-20

Om farkosten, syftet och omloppsbanorna: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.187364/indien-ger-sig-in-i-rymdkapplopningen

Den nya Chandrayaan-sajten: http://www.chandrayaan-i.com

Jörgen Städje

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.