Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag22.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Chandrayaan-kollen – stjärnsensorn väck

Publicerad: 10 Augusti 2009, 09:29

Hur är det ställt med Chandrayaan egentligen? Si och så. Utöver några prestigebilder är informationsflödet nästan helt strypt.


Den indiska fotosatelliten Chandrayaan-1 låg i bana runt månen på 100 kilometers höjd från 2008-11-12 fram till i slutet av maj 2009. Den 19 maj höjde man plötsligt omloppsbanan från 100 kilometer, som var avsedd som karteringsbana, till 200 kilometer, utan att berätta varför.

Höjdprofil tagen med laserradar, "påklädd" med en bild av månytan. Höjden är överdriven.

Experter anser att det rörde sig om ett försök att få bukt med värmeproblemen som kan ha förorsakats av för hög instrålning av reflekterat ljus från Månen. Man tror också att gravitationen påverkade farkosten ojämnt på den låga höjden och valde en högre höjd för att spara kurskorrigeringsbränsle och därmed öka livslängden. ISRO själva säger att beror på att man ville kunna fotografera bredare remsor av månytan, eftersom man redan dokumenterat hela månytan från 100 kilometers höjd. Varför göra det en gång till?

TMC, Terrain Mapping Camera fungerar riktigt bra. Den här bilden av kratern Dryden är från 18 juli 2009. TMC fångar tre bilder av samma område Fore (föröver) Nadir (rakt ned) och Aft (akteröver), och dessa används för att skapa en 3D-representation av området. Verkliga höjder får man dock bara med laserradarn DEM.

Chandrayaan-1 har nu fungerat någorlunda i åtta månader, gått 3000 varv runt Månen och skickat hem 70.000 bilder (Hoho? Var är de?). Det största intresset har legat på månens polarområden eftersom det är där man förväntar sig att hitta fruset vatten.

Utan stjärnsensor

Den 26 april 2009 slutade stjärnsensorn, som farkosten använder för sin orientering, att fungera. Notera uttrycket ”stjärnsensorn”. Det verkar bara ha funnits en. För att komma förbi det hittade man på en ny navigeringsmetod och använde sig av satellitens gyroskop och information om hur antennen pekade, samt tog hjälp av landmärken på Månen. På så sätt kan man tydligen fortsätta färden och bibehålla god datakvalitet.

I förbifarten nämner man att en Bus Management Unit, alltså en apparat som styr datatrafiken ombord, mellan sensorer och andra datordelar, också har gått sönder. Men där verkar det finnas backup.

Men röntgenspektrometern fungerar

Äntligen börjar solen visa upp lite aktivitet och den 6 juli var det dags för ett första spektrogram från C1XS (Chandrayaan-1 X-ray Spectrometer) från 200 km höjd. Som du ser av kurvan har C1XS detekterat spår av kalcium. Spår av magnesium, aluminium och kisel kan också hittas om man tittar noga (de tre blipparna till vänster). Den nästan obefintliga solaktiviteten de senaste åren har varit en black om foten för alla experiment som förlitar sig på solens strålning för röntgenfluorescens:
http://teknik360.idg.se/2.8229/1.227021/hyssj-solen-sover
http://teknik360.idg.se/2.8229/1.224168/chandrayaan-kollen-2009-04-16
Utan solfläckar blir det ingen röntgenstrålning.

ISRO har kommit fram till att Chandrayaan gjort allt den ska under dessa åtta månader och att farkosten fortsätter att skicka hem data av hög kvalitet. Men kommer at utvärdera målsättnigen på nytt om tre månader och ska då fatta beslut om fortsatt drift och vad den ska leda till.

Det är iallafall nästan sant. Röntgenspektrometern har inte kunnat användas som planerat, men det är inte Chandrayaans fel. Där får man skylla på Solen.

Den 22 juli inträffade en solförmörkelse över delar av Sydostasien. Chandrayaan riktade kameran mot Jorden och tog en bild av månskuggan någonstans i närheten av Indien.

Varför?

Indien är ett otroligt mångfacetterat (läs: obegripligt) land och debatten i Indien om nyttan med Chandrayaan har stundom varit het. Nyligen har NASA skickat dit en liknande satellit, som ligger på bara 50 kilometers höjd och sannolikt får ännu finare bilder. Varför ska Indien åka till Månen och ta bilder som andra länder redan har tagit? Hur kan Indien spendera miljarder på ett rymdprojekt, när avloppssystemet i New Delhi håller på att rasa ihop och måste rensas dagligen av (oberörbara) män utan verktyg, klädda i bara kalsonger och gummihandskar. Det går inte att få svar på den frågan. Men den ställs på sin spets här: http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/from_our_own_correspondent/7872770.stm
Men han i artikeln har det bra. Som en del kommenterar, han har ju gummihandskar. De har de inte i vår stadsdel.

Läs mer

Förra Chandrayaan-kollen: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.231786/chandrayaan-kollen-2009-05-27—mysteriet-tatnar

Om farkosten, syftet och omloppsbanorna: http://teknik360.idg.se/2.8229/1.187364/indien-ger-sig-in-i-rymdkapplopningen

Den nya Chandrayaan-sajten som säger lika lite som den gamla: www.chandrayaan-i.com

ESAs Chandrayaan-sida: www.esa.int/esaSC/SEM5DO4N0MF_index_0_m.html

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.