Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Corel Designer X4 – en smärre revolution

Publicerad: 25 Mars 2009, 05:56

Nu har det äntligen hänt något på Coreldraw-fronten. Nämligen Coreldesigner 14.


Teknisk illustration till handböcker och tidskrifter blir allt mer avancerad. Illustratören av idag måste kunna rita med korrekt isometriskt perspektiv, använda standardsymboler, kunna skapa dokument för både papper och webb, ha med länkade objekt som PDF-er, film eller ljud i webbpublikationen och allmänt kunna bete sig som en mekanisk konstruktör. CAD-system är dyrbara och skjuter över målet för en illustratör som egentligen bara behöver två dimensioner.

Corel, som är gamla i gården på vektorritprogram slog för någon tid sedan till med vad som borde vara alla illustratörers trollerilåda: CorelDESIGNER 14. (Corel använder beteckningen ”X4” istället för 14.) Det är en ut- och ombyggnad av ritprogrammet CorelDRAW, som drar mera åt konstruktionshållet än DRAW, som är generellare och duger fint för grafisk design, reklam och skivomslag. (Allrigt, andra halvan av världen använder Illustrator, men för tillfället föreslår jag vapenvila.)

För en gammal DRAW-räv finns naturligtvis mycket att reta sig på men också mycket att hurra över. Sånt man längtat efter länge har äntligen kommit, men mycket annat lyser fortfarande med sin frånvaro. Jag har valt att jämföra DESIGNER 14 med DRAW 9 eftersom det nästan inte hänt något signifikant alls mellan DRAW 9 och DRAW 14. Det finns ingen som helst anledning för en teknisk ritare som vill bli bättre på rörkrökar och schemor att uppgradera till DRAW 14, men DESIGNER 14, det är fina grejor det.

Rita i projektioner – tänk i projektioner

DESIGNER är inriktad på ritning av projektioner av tredimensionella objekt, alltså hur man ritar i 2D så att objekten ser korrekt tredimensionella ut, på ett standardiserat sätt. Det är oftast maskinritningar det handlar om.

Vanliga, platta, ortogonala objekt kan projiceras, vrängas till, automatiskt så att de passar i den valda projektionen. Ett objekt kan projiceras som till exempel ”liggande, sett snett uppifrån” eller ”stående som högersida”. En uppsättning nya hjälplinjer finns för att hjälpa till med riktig placering i djupled.

En ny typ av clip-art har tillkommit, nämligen korrekt projicerade maskinelement och eltekniska detaljer.

Innan du gör något i Designer ska du bekanta dig med idén med projektioner. Här ser du en korrekt projicerad Torx-skruv i 30-90-30-projektion.

Det är omöjligt att beskriva DESIGNER utan att falla tillbaka på DRAW. En del har blivit bättre och intuitivare, men mycket är samma. En del har också blivit sämre.

Bra grejor som hänt

Äntligen kan man importera AutoCAD-filer av anständig revision, även om DESIGNER kroknar för en fil som medföljande Deep Eploration läser in utan vidare och kan vrida och vända på i tre dimensioner. Mindre DXF-filer fungerar dock bra.

Det stora nya är de korrekta symbolerna för ritningsbruk. Det finns elsymboler, symboler för hydraulik, arkitektur, elkraft och en hel mängd olika hårdvara som skruvar och muttrar i ISO-specificerade vinklar. Det avslöjar vad programmet egentligen är till för: att rita illustrationer till handböcker, monteringsanvisningar och liknande. Bilden på ett nätaggregat i den här artikeln gjorde jag klar på en minut. Men visst, symbolbiblioteket har sina begränsningar. Det finns till exempel bara amerikanska väggkontakter. Även om det finns metriska maskinskruvar.

Att markera går segare med DESIGNER. Man tror man klickade bredvid. Å andra sidan kan man ersätta den nästan allenarådande markeringsrektangeln med frihandsform. Det känns bra så fort man provat det.

Objekt kan staplas på flera olika sätt, till exempel kan man välja att ett objekt ska ligga framför just precis ett annat objekt man valt. Det primitiva Längst fram och Längst bak har äntligen fått en värdig efterträdare.

När man drar markören utefter ett objekt flimrar det av namn på objektets olika punkter och bezierkurvorna ser ut att ha fått ryggrad av små blå pilar. Den lilla markeringen ”Edge” när man har markören på en kant är visserligen informativ till en början, men efter ett tag mest irriterande. Som van ritare vet man vilka sorters bezierpunkter det handlar om ändå. För att man ska ha en chans att rita nästa objekt precis kant i kant med det förra, eller i 45 graders linje flimrar det runt blå siktlinjer, sk Dynamic guides, i olika vinklar när man rör markören.

Man kan numera rita sinusvågor direkt, med valet avancerade linjer, medan standard är de gamla vanliga linjerna från DRAW 9.

Hatching finns i en CAD-inriktad variant med linjer från AutoCAD.

Mindre bra grejor

Mycket är detsamma som i DRAW 9 eller har gjorts krångligare.

Fyllnadsfärgdialogen är exakt densamma, men nu måste man byta rutin för att få tag i den. Fyllerihinken har flyttat upp i verktygsraden. En liten men dock förbättring är att Fountain fill numera tar efter objektets tidigare färg. Har du en gul rektangel blir den ena färgen i fountain fill gul. Det gillas.

Dialogen för Linjeegenskaper är nästan precis likadan som i DRAW. Linjerna får fått andra förval, lika korkade som förut. De är baserade på typografiska punkter, 1, 2, 4, 8 osv och översatt till millimeter blir det 0,25, 0,35, 0,5, 0,7 osv. Var det mekritning eller var det typografi, ähum? De befintliga pilhuvudena är precis lika oanvändbara som förut.

Som vanligt fungerar on-linehjälpen inte. Den hänvisar till menyalternativ som inte finns, förutsätter dockers som inte är öppna eller anvisar fel sätt att öppna dem. Men det är vanligt i Windowsprogram, så Corel ska inte ha extra lång näsa för detta.

Det skall erkännas att jag inte fått till allt detta i enbart DESIGNER. Viss efterbehandling är gjord i Photoshop.

Klicka och dra, och snabbtangenter

Det går inte längre att bara hålla ned musknappen på ett objekt och dra iväg det, som man varit van. Nu måste man klicka på objektet och sen klicka igen, hålla ned och dra, eller färga eller förstora eller vad som helst. Det är mycket irriterande innan man vant sig.

Ctrl-A, markera allt, fungerar nu bara i markeringsläge (pil), medan det fungerade i alla lägen tidigare. Man kan visserligen byta användargränssnitt till DRAW-stil, men det förändrar inte mycket. Fyllhinken är till exempel fortfarande kvar på verktygsraden.

Ctrl-G grupperar fortfarande men Ctrl-U gör något helt annat. Nu avgrupperar man med Ctrl-Skift-G. När vi ändå talar om grupper, så kan man inte markera en detalj i en grupp med Ctrl-klick längre, utan gruppen måste monteras isär helt.

Man kan säkert ändra på snabbtangenterna i någon konfiguration någonstans, men det sparas förståss på disken och nästa gång man installerar är ändringarna förlorade. Sådana ändringar kan man helst vara utan.

Text kommer fram betydligt långsammare på skärmen än förut. Det flyter inte alls lika fritt som tidigare. Extra segt blir det när man markerar en text och håller ned Skift och drar i ett hörn för att krympa den symmetriskt. Då följer bilden efter så långsamt att om man drar med sin vanliga DRAW 9-fart gör programmet en rejäl översläng och texten försvinner helt och hållet som en liten svart prick. Att bara flytta runt text är tämligen irriterande långsamt.

Minnesåtgången avslöjar åtminstone en del av varför DESIGNER är så mycket trögare. Med exakt samma bild laddad lägger DESIGNER beslag på dryga 100 megabyte RAM, medan DRAW 9 kvalar in på 28 megabyte. Några snabba Ctrl-D (Duplicate) på ett komplicerat objekt i båda programmen visar att objekten i DESIGNER suger ungefär dubbelt så mycket minne som i DRAW. Bland annat sparas ritprofilen med i varje objekt, alltså den projektion man valt att arbeta i.

Hyperlänkade objekt

Ett objekt i Designer kan ges allehanda egenskaper utöver de synliga, till exempel internet-egenskaper. Det är synnerligen händigt för oss dokumentatörer när man skapar bilder för webben. Den blåmarkerade sladden i bilden är hyperlänkad till en webbplats och länken har dessutom attributet _blank, vilket betyder att när man genererar en jpg-bild av vektorbilden får den en hotspot just över objektet. Klickar man på den i en webbläsare kommer man till den avsedda URL:en i ett nytt fönster, varför inte en sladdtillverkare, till exempel.

Du kan skapa såväl URL:er som fragmentlänkar inom samma dokument. Eller spela ett ljud, kanske bra om man ska visa hur en apparat låter. Alternativt kan man hoppa till URL:en medan man ritar i DESIGNER genom att högerklicka på objektet.

Deep Exploration

DESIGNER är fortfarande ett 2D-program. För att kunna hantera AutoCAD-filer i tre dimensioner måste dessa renderas i 2D och det kan man sköta med Deep Exploration från Right Hemispehere, som medföljer.

Det går inte fort. Detta 3D-proträtt av författaren med 93700 vertices tar många minuter att läsa in.

Slutsats

Med en modern dator med råsnabb CPU och gott om RAM är CorelDESIGNER riktigt trevligt att arbeta med. En inbiten DRAW-användare blir tvungen att lära om en del innan han eller hon kan ta till sig DESIGNER helt och hållet, men med den inbyggda ISO-normerade clip-arten kan man mycket snabbt framställa illustrationer av fysiska föremål, maskindelar, hemelektroniska apparater eller vad som helst, mycket fort. Utmatning som bildfil, PDF och webbdokument med kopplade länkar klarar DESIGNER galant.

Det är det DESIGNER är till för, inte reklamjobb eller skivomslag. Använd programmet till det.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.