Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Då når permafrosten i arktis sin tröskeltemperatur

Publicerad: 28 September 2011, 07:02

Forskare vid Stockholms universitet har hittat en tröskeltemperatur då torvmarkerna kollapsar, nya sjöar bildas och då utsläppen av växthusgaser ökar dramatiskt.


Ämnen i artikeln:

Forskning

När de stora områden med permanent frusna torvmarker i Arktis tinar förändras landskapet stort. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna vilket kan förstärka den globala uppvärmningen. Nu visar forskare vid Stockholms universitet i en ny studie att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5C och -3C så sker det omfattande landskapsförändringar. Torvmarker kollapsar och nya sjöar bildas – samtidigt som gamla sjöar kan dränderas helt.

Forskarna har jämfört med historiska flygbilder med moderna satellitbilder över subarktiska torvmarker och sett förändringar över 50 år.
– Resultaten visar att både nybildning av sjöar och dränering av sjöar förekommer frekvent i norra Sverige där årsmedeltemperaturen är ca -3 ºC och marktemperaturen är nära 0 ºC. När den underliggande permafrosten tinar kan sjöar tömmas snabbt på vatten, ungefär som när man drar ur proppen ur ett badkar. I kallare områden i Ryssland och Kanada har förändringarna varit betydligt mindre. Där har inga sjöar torrlagts och endast ett fåtal nya sjöar har bildats sedan 1950-talet, säger Britta Sannel vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

I det
förvänade varmare klimatet vi står inför kan vidsträckta torvmarker, där permafrosten idag är stabil, komma att påverkas. Då kan torven bli tillgängligt för nedbrytning och komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgasen metan. Risken blir därmed stor för en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen. Att sjöar dräneras kan emellertid till viss del motverka utsläppen – de kärr som bildas på de gamla sjöbottnarna kan nämligen ta upp koldioxid genom vegetationen.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Forskning

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.