Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Dagens ord: Klystron

Publicerad: 19 December 2008, 08:17

Klystronen är det elektronrör som används mest idag, främst när hög effekt ska generaras på hög frekvens.


Klystronen är ett elektronrör som används när man vill ha ut riktigt höga uteffekter kontinuerligt för radio- och TV-distribution. Liksom vandringsvågröret (läs den artikeln först) fungerar det genom att en elektronstråle skickas ut från en katod mot en anod (kollektor), men fås att klumpa ihop sig på vägen.

I klystronen skickas elektronstrålen genom en resonant kavitet som får elektronerna att klumpa ihop sig i takt med den stående vågen i kaviteten. Strålen fortsätter därefter själv att klumpa ihop sig allt effektivare tack vare olika plasmaeffekter när den färdas genom röret. I andra änden av röret sitter en likadan resonant kavitet där resonansen drivs av elektronklumparna. Största delen av energin avlämnas i denna, innan den resterande delen dumpas av i anoden. Den avlämnade energin hämtas ut ur den andra kaviteten med en kopplingsloop eller liknande och matas ut på antennen.

Klystronen ser ut som nånting ur filmen ”Robots” eller hur? Just den här används av NASAs DSN för rymdkommunikation.

Klystronen uppfanns av bröderna Varian som 1937 jobbade på Stanford University. Efter patenteringen startade de sitt eget företag, Varian Associats, som kom att bli mycket stort inom områdena elektronrör, instrumentering, medicinsk utrustning och minidatorer. Klystronens princip var alltså känd före kriget och blev tyskarnas metod att skapa radioeffekt för radar, medan de allierade kunde använda sig av den mycket effektivare magnetronen, även om denna beklagligtvis kom in ganska sent i kriget.

Om du trodde det var slut med elektronrör så tänk igen. När det behövs riktigt höga uteffekter, från hundratals kilowatt och uppåt är det fortfarande elektronrören som regerar. Klystronens främsta användningsområde är som slutsteg i stora TV- och radiosändare där man behöver hundratals kilowatt, eller som drivkälla för partikelacceleratorer där det är kilo- och megawatt som gäller på mikrovågsfrekvenser.

Visst, de är stora som oljefat, men det finns inget alternativ. Mindre klystroner används i resonant återkoppling som heterodynoscillatorer i radarmottagare eftersom de är så lågbrusiga. De är då i storlek med en penna, ungefär.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.