Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag01.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Dags att gå från uppförandekod till praktik och juridik

Publicerad: 29 Oktober 2015, 05:51

Ansvarsfulla leverantörsled kräver juridiska och praktiska insatser för att svenska bolag ska kunna hålla takt med den nya redovisningslagstiftningen, skriver Parul Sharma och Nina Farrahi på advokatfirman Vinge.


Ämnen i artikeln:

Parul Sharma

Tilltron till uppförandekoden tar fortfarande över de juridiska och praktiska insatserna som krävs för att bolag ska kontrollera sina leverantörsled idag. Svenska bolag agerar för det mesta inte förrän media har uppdagat oegentligheter och granskat leverantörsledet. Uppföljnings- och efterlevnadsstrukturer utifrån sociala och miljömässiga hänsyn är fortfarande en av de stora utmaningarna för svenskt näringsliv med leverantörer i högriskländer.

Den kommande redovisningslagstiftningen för så kallade icke-finansiella aspekter avkräver en konkretisering och en beskrivning av den uppförandekod som bolaget följer och hur företaget granskar sina leverantörer för att identifiera, förebygga och mildra negativa hållbarhetskonsekvenser. En sådan granskning kräver inte bara en expertis inom ämnen som mänskliga rättigheter, anti-korruption, arbetsrätt och miljö men också en ordentlig juridisk satsning rent avtalsmässigt och för varje rättsområde som omfattas av en hållbarhetspolicy.

Den 1 oktober i år trädde den brittiska lagen The Modern Slavery Act i kraft för första gången. Den nya lagen ställer ett antal tuffa krav på bolag kring hur de hanterar frågor som exploaterad arbetskraft, människosmuggling och trafficking även i sina leverantörsled. Lagen föreskriver en hög grad av transparens i arbetet som rör just ansvarsfulla leverantörsled. De svenska bolagen med verksamhet i Storbritannien måste nu bredda sitt arbete med mänskliga rättigheter för att också få med de stora riskerna med modernt slaveri. Det handlar ofta om att granska situationen för de lägsta skikten i tillverkningskedjorna och här mäta slaveririskerna. Processer och rutiner bör nu etableras mot bakgrund av tillämpliga regelverk som också kräver legal rådgivning.
Den nya lagstiftningen kommer att tillämpas första gången under det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016 och kommer att omfatta ungefär 2 000 svenska bolag.

Det är viktigt att ha en kartläggning och riskprioritering av sina leverantörer (inklusive satelliter: underleverantörer) i länder som exempelvis Indien och Kina, visserligen tillväxtmarknader samtidigt som dessa fortfarande har en väldigt hög risk inom hållbarhetsområdet. Kartläggningen blir nödvändig för att avgöra framtida sociala och miljömässiga investeringar i förhållande till bolagets leverantörsled samt den faktiska riskexponeringen.

De grundläggande momenten i ett uppföljningsprogram är:
* Tydlighet gentemot högriskleverantörer genom systematisk information och utbildning kring avsikt med sin uppförandekod och dess uppföljning. Här måste tydligt understrykas varför och hur detta avses göras.
* Annonserade och oannonserade (bör stå i kontraktsklausuler) revisioner utförda av sakkunniga inom sociala & miljöfrågor, och hög landsmässig kunskap speciellt i förhållande till ovan angivna länder. *Handhållningsprogram/förbättringsprogram tillsammans med leverantören där bolaget som köpare tillsammans med leverantören försäkrar sig om stegvis förbättring inom områden som avviker.

FN:s Global Compact som över 200 svenska bolag anslutit sig till, har de senaste två åren med diverse stickprov av några tusen av sina anslutna bolag dragit slutsatsen att konkreta åtgärder fortfarande är en bristvara och gapet mellan uppförandekoder och praktiska åtgärder alldeles för stort. Vi vill se att detta gap nu minskar och att så många svenska bolag som möjligt investerar i praktik och juridik för sina leverantörsled och istället för att släcka bränder arbetar förebyggande.

Nina Farrahi och Parul Sharma
Advokatfirman Vinge

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Parul Sharma

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.