Dags att stärka juridiken inom social hållbarhet

Det är också hög tid att insikten om en global juridisk csr-utveckling blir verklighet även i Sverige.

Idag uppstår även nya lagar allt tätare som införlivar principer för hållbar utveckling. Den nya brittiska mutbrottslagstiftningen är ett exempel på striktare krav på adekvata processer för anti-korruption, som klart och tydligt sätts i en hållbarhetskontext i lagstiftningens förarbete. Där anses korruption vara den främsta barriären i arbetet för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Den brittiska lagen är extraterritoriell med upp till tio års fängelse och ett obegränsat skadestånd.

I Brasilien, som förvisso ligger långt ner på Transparency Internationals lista över hur fritt från korruption ett land uppfattas vara, har nyligen antagit en ny anti-korruptionslag. Förhoppningen är att landet ska ta ett rejält kliv uppåt och stävja korruption mer effektivt än tidigare.

Böter på 20 procent av bolagets årliga bruttovinst hotar företag som gynnas av korruptionshändelser utförda av en anställd. Bolag som dömts för korruption i relation till officiella myndigheter förs upp på en allmänt tillgänglig nationell lista. I särskilt allvarliga situationer kan en domstol upplösa bolaget.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har beslutat om att i juni påbörja arbetet för ett bindande regelverk för att få stopp på företagens brott mot mänskliga rättigheter. Det sätter företagsansvar och riskanalys med hantering i ett helt annat ljus. FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter från 2011 introducerade en stark grundmetodik för företag att arbeta med mänskliga rättigheter. Ett seriöst arbete innebär dock även en juridisk sakkunskap kring lokala lagstiftningar och kontinuerliga riskprognoser.

Den ”lokala” vattenkrisen i olika länder har givetvis globala konsekvenser eftersom varje industriell sektor väntas få en kraftig utmaning när det gäller tillgången på vatten. En analys som delvis presenterades på World Economic Forum tyder på att världen möter ett globalt underskott på 40 procent 2030.

Med det i fokus inför Indien, som första land i världen från och med den 1 april i år, nya regler som kräver att företag ger två procent av nettovinsten till projekt inom socialt ansvarstagande. Csr-initiativ med inriktning på vatten och sanitet anses vara högprioriterade.

Den 29 september antog EU officiellt direktivet om offentliggörande information av icke-finansiella och mångfaldsfrågor för företag. Cirka 2 000 bolag i Sverige kan komma att omfattas.

Det nya rapporteringskravet syftar till att stärka bolagens öppenhet och ansvarsskyldighet, samt att säkerställa lika villkor inom EU. Åtgärderna kräver att stora EU-företag på årsbasis redogör för miljömässiga och sociala frågor, respekt för mänskliga rättigheter och antikorruption.

Det ska ingå i verksamhetsberättelsen, eller i en separat rapport som motsvarar samma räkenskapsår, och måste innehålla en beskrivning av styrdokument, resultat och risker i samband med de ovan nämnda hållbarhetsområdena.

Medlemsstaterna ska införliva direktivet i den nationella lagstiftningen senast två år efter det att direktivet trätt i kraft, det vill säga 2016. De företag som omfattas måste vara kompatibla redan verksamhetsåret 2017.

Hållbarhet i svenskt näringsliv har väldigt länge hänvisats till frivilliga handlingar, ett synsätt som utgör en enorm risk. Nu går vi in ett skede där existerande lagstiftning allt oftare används i csr-sammanhang. Kaskyfallet, BP-fallet, civilsamhällets allt mer skarpa referenser till lokal lagstiftning och internationellt normsystem och den ökade aktieägaraktivismen är några exempel.

Parul Sharma
rektor, The Academy for Human Rights in Business/CSR Sweden

Du missar väl inte Social Responsibility Day den 11 februari? Här hittar du all information och kan anmäla dig.

Erik Klefbom