”Dags för miljörörelsen att överge konceptet hållbar tillväxt”

"Många inom både den svenska och internationella miljörörelsen talar idag om hållbar tillväxt. Senast dök det upp i Johan Rockströms och Svante Axelssons debattartikel i DN 31/12 2014 där de talar om att det ”i Sverige finns möjligheten att kombinera tillväxt och hållbarhet i syfte att bygga en ny välfärd”. Det finns också många andra exempel på användandet. Syftet får ses som självklart,  att visa att miljöåtgärder går hand i hand med en god ekonomi. Men vad betyder egentligen hållbar tillväxt och vad kan användandet av konceptet  få för effekter?

Först och främst måste  göras klart att hållbar tillväxt är något fundamentalt annorlunda än hållbar utveckling. Med hållbar tillväxt menas en hållbar utveckling som går att kombinera med exponentiellt ökande BNP.

Hållbarhet utveckling finns flera definitioner på, den mest kända är Bruntlandskommissionens ”[en] utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” En hållbar tillväxt måste alltså innebära att vi inte ökar jordens temperatur, förlorar biodiversitet, jordmån, färskvatten med mera på ett sätt som äventyrar framtida generationers liv,  samtidigt som vi har ökande BNP. Två frågor uppstår då. Är detta möjligt, även under en begränsad omställningsperiod?  Och är det ett bra mål för samhället, måste vi producera och konsumera mera?

Att ekonomisk aktivitet och nya jobb skapas när vi bygger vindkraftverk, solcellsparker och höghastighetståg betyder inte att detta ger hållbar tillväxt. Det ger inte hållbarhet om inte vårt totala avtryck på planeten minskar samtidigt. Och det ger inte tillväxt om inte BNP ökar. När man tar i beräkning att vi snabbt måste fasa ut de fossila och skadliga delarna av ekonomin som också bidrar till sysselsättning och BNP så är det långt ifrån säkert att nettoresultatet blir en BNP-ökning.

Idag kommer exempelvis världens energianvändning till över 80 procent från fossila källor, samtidigt som sol och vind står för någon enstaka procent av energin. Med andra ord är det väldigt mycket brunt som ska fasas ut och väldigt mycket grönt som ska byggas upp.  Detta i ett läge där världens energianvändning  enligt International Energy Agency också väntas öka med 37 procent till 2040. För att kunna nå bland annat tvågradersmålet och undvika oacceptabla risker för tröskeleffekter måste utfasningen av de skadliga delarna av ekonomin ske mycket snabbt. För att då samtidigt kunna ha BNP-tillväxt måste de gröna delarna av ekonomin, förnyelsebar energi, miljövänligare infrastruktur med mera  byggas ut i en ännu snabbare takt än de bruna fasas ut.

Risken är dock uppenbar att så länge vi har ekonomisk tillväxt som mål så kommer förslag för en ekonomisk hållbar utveckling att stoppas om den inte samtidigt ökar BNP, även om förslagen ökar människors välfärd.  Ett färskt exempel på hur tillväxt nästan alltid sätts framför hållbarhet är att alla förslag på höjd bensinskatt i Sverige nu är lagda på is, till och med i ett läge där oljepriset har sjunkit dramatiskt och möjligheten att höja skatten borde vara bättre än på väldigt länge.

Det är förståeligt att många inom miljörörelsen talar om hållbar tillväxt för att någon förändring över huvud taget ska ske.  Men hållbar tillväxt är ett farligt koncept eftersom det likställer den ekonomiska tillväxtens betydelse med den hållbara utvecklingens.  På global nivå adderas idag bara den förnyelsebara energin  till den fossila och resursbesparingar från effektivisering äts upp av ökad produktion och konsumtion. Så länge ökad ekonomisk tillväxt är ett prioriterat mål riskerar all effektivisering och tillskott av förnyelsebar energi att även i fortsättningen gå till att framförallt öka BNP.  Det är med största sannolikhet bara om hållbar utveckling inom de planetära gränserna är det uttalat överordnande målet som målet kommer kunna uppnås. Är målet "hållbar tillväxt" kan inte så sägas vara fallet. Om den hållbara utvecklingen sedan  leder till tillfälligt ökad BNP, nolltillväxt eller nerväxt bör vara sekundärt även om vi också bör förbereda oss på de ekonomiska konsekvenserna av olika tillväxtscenarion.

Satsningar på förnyelsebar energi och miljövänlig infrastruktur kommer i längden att vara mer ekonomiskt lönsamma än att fortsätta med dagens resursslukande och fossila inriktning. Det är bland annat detta många inom miljörörelsen vill lyfta fram. Men istället för att prata om hållbar tillväxt kan man exempelvis välja att prata om möjligheten till en hållbar ekonomisk utveckling.  På det sättet lovar man inte att ekonomin ska växa samtidigt som vi når hållbarhet, utan att den ska utvecklas. Samtidigt pekar man fortfarande på att hållbarhetsarbetet är det i längden ekonomiskt mest sunda. Skillnaden kan tyckas liten men handlar I grunden om att sluta förväxla mål med medel. Målet är mänsklig välfärd (“social hållbarhet”) medan ekonomin (”ekonomisk hållbarhet”) är ett redskap och ”ekologisk hållbarhet” ger förutsättningar.

Vissa miljödebattörer menar att eftersom tillväxt är ett så positivt laddat ord så bör vi kapa det och omforma betydelsen, från ökad BNP till positiv utveckling istället. Men det ser ut att vara ett sisyfosarbete och en högst riskabel strategi. Att ekonomisk tillväxt är liktydigt med ökad BNP är oerhört inarbetat världen över. Allmänheten kanske kan fås att höra positiv utveckling när de hör talas om hållbar tillväxt, men ekonomer och politiker kommer alltid att höra att de inte behöver släppa sitt överordnade mål om att öka BNP.

Vi har fortfarande goda möjligheter att lyckas uppnå en utveckling som tryggar framtida generationers liv och försörjning. Låt inte kravet på en ständigt ökande BNP stå i vägen för detta"

Robert Höglund, samordnare Steg 3
Thomas Hahn, ekonom-agronom, medlem Steg 3
Birger Schlaug, fd språkrör Mp, medlem Steg 3

Steg 3 är ett politiskt obundet nätverk med personer som vill lyfta dilemma samhällets beroende av ekonomisk tillväxt i en ändlig värld utgör.

Erik Klefbom