Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Därför är Malmö miljöbästa kommunen i Sverige

Publicerad: 8 juli 2010, 13:18

Kommunalrådet Illmar Reepalu och miljödirektör Katarina Pelin avslöjar varför Malmö lyckats så bra med sitt miljöarbete.


När Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu och miljödirektör Katarina Pelin ska förklara varför kommunen ligger i topp i miljöarbetet berättar de historien om en industristads förvandling till kunskapsstad. Om en stad som tvingades byta fokus när det som fanns kvar av tillverknings- och kalkindustrin lades ner i början av 1990-talet och vart fjärde arbetstillfälle försvann. Hur utmaningarna tillsammans med en stark vision om omställning gjorde att Malmö tidigt tog en tätplats i miljöarbetet.

– När Al Gore kom och klimatfrågan blev stor låg vi redan i framkanten, säger Ilmar Reepalu och konstaterar att förstaplatsen i Miljöaktuellts rankning är kvitto på att många människors hängivna arbete, både inom kommunen och i företag och organisationer, har gett resultat.

– Tidigare har vi fått betydligt mer uppskattning från internationellt håll, så det här känns väldigt kul.
Katarina Pelin ser utmärkelsen som extra betydelsefull, eftersom Miljöaktuellts rankning samlar flera undersökningar och bygger på ett brett underlag. Bredden gynnar Malmö, menar hon, eftersom spännvidd i hållbarhetsarbetet är en viktig del av kommunens strategi.
– Det är väldigt modernt att säga att man ska prioritera, vilket ofta är viktigt, men ska man bli en hållbar stad som måste man också jobba på bredden.

Vilka andra faktorer ligger bakom Malmös framgång?
– Vi stannar inte vid de tjusiga målformuleringarna, utan det är action som gäller. Vi sätter spaden i jorden och är inte rädda för en hel del trial and error. Principen är att komma igång snabbt och hela tiden befinna sig i en lärandeprocess. Vi flyttar hela tiden fram positionerna, bland annat genom utbyte med internationella kollegor, säger Katarina Pelin.

Hon lyfter också fram faktorer som väl utvecklat samarbete över förvaltningsgränserna och kunskapsdelning.
– Men i grund och botten handlar det om ett ledarskap som inte vacklar. Starka politiker som vågar ha starka chefer och starka medarbetare i organisationen. Att man tillåter och uppmuntrar kreativitet, vilket man gör i Malmö. Tydlighet med vision och mål ingår i framgångsrikt ledarskap.

Ett exempel på ett tydligt mål är Malmös nya miljöprogram och energistrategi. 2030 ska hela Malmös geografiska område försörjas helt och hållet av förnybar energi.
– Det är ett ganska stöddigt mål. Det är en sak att säga att man ska vara klimatneutral, men det är en helt annat sak att säga att man ska använda sig av 100 procent förnybart. Det kommer att kräva väldigt mycket arbete och vi klarar det bara om vi får med oss alla parter på en bred front, vilket jag är övertygad om att vi kommer att få, säger Katarina Pelin.
För uppföljning av sina utsläppsminskningsmål arbetar Malmö bland annat med WWF:s verktyg Reap (Resources and energy analysis programme).

Både Ilmar Reepalu och Katarina Pelin lyfter fram Malmös samarbete med näringslivet.
– Vi har sett att när vi är framgångsrika och blir uppskattade på miljöområdet är det väldigt lätt att få företag att följa oss i spåren, säger Ilmar Reepala.
Som exempel nämner han Ikeas första miljövaruhus, en helt koldioxidneutral anläggning.
Det aktiva arbetet med att få med sig näringslivet i miljöarbetet har lett till att företagen själva börjar tänka på miljön och driva hållbara projekt. I Malmö jobbar man tätt tillsammans med byggherrarna och fastighetsägarna.
– Vi har en otroligt bra samverkan. När jag berättar om det för representanter för andra städer tror de knappt att det är sant, säger Katarina Pelin.

Men vilket är då Malmös viktigaste utvecklingsområde?
– Inget särskilt. På fullt allvar tycker jag att vi ska bli bättre på allting. Jobbar man på bredden krävs det också att man blir bättre på alla områden, säger hon.
I tidningen Fokus kommunrankning Bäst att bo 2010 hamnade Malmö på 253:e plats.
– Vi säger att Malmö ska bli en hållbar stad och den är inte hållbar förrän vi får rätt på de sociala frågorna också, konstaterar Katarina Pelin.

magnus.norrman@bbm.bonnier.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.