Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Därför dör etanolen

Publicerad: 2 juni 2016, 09:20

Efterfrågan på etanolbränslet E85 ökade i hela Sverige
under flera år och enskilda månader 2011 nådde försäljningen upp i över 22 000 kubikmeter.
Nu i januari i år var siffran nere på 1 200 kubikmeter, en minskning med 95 procent.
Vad var det egentligen som hände?


För ungefär tio år sedan började det ta fart ordentligt. I takt med att klimatfrågan fick allt större uppmärksamhet i Sverige kom också etanolen att ses som en möjlig lösning för att komma åt utsläppen från transportsektorn.
Flera politiska styrmedel sattes också in vilket bidrog till att omställningen gick fort. Exempelvis pumplagen innebar att alla större tankställen i landet var tvungna att tillhandahålla ett biodrivmedel, vilket resulterade främst i nya etanolpumpar då de var billigast att få på plats. Regler för förmånsbeskattning gynnade flexifuelbilar som kan tanka med både E85 och vanlig bensin, något som gjorde att biltillverkarna fick en morot i att ta fram nya modeller. Och skattenedsättning vad gäller koldioxid- och energiskatt på biodrivmedel gjorde själva bränslet billigare.

– Man skapade ett kit av styrmedel, som resulterade i att folk var beredda att köpa bilarna och folk var beredda att tanka bilarna med E85. Och pumplagen gjorde att det installerades pumpar över hela landet.

Det säger Ulf Svahn, vd på branschorganisation Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, SPBI. Han förklarar att detta var grunden i hur Sverige på bara några år kom upp i ungefär en kvarts miljon flexifuelbilar.

Men sedan gick det snabbt utför och i dag går det ofta att läsa i media att E85 är både ”osäljbar” och en produkt som ”långsamt kommer att dö ut”.

Pumplagen är visserligen kvar, men för etanolbilar görs inte längre någon nedsättning av förmånsvärdet. Efterfrågan på nya flexifuelbilar har därför sjunkit kraftigt och biltillverkarna har nu nästan alla meddelat att de inte tänker tillverka några nya modeller på grund av att det inte längre finns någon marknad. Till det kan läggas ökade skatter på biodrivmedel – vilket har med EU:s så kallade statsstödsregler att göra.

– Statsstödsreglerna handlar i grund och botten om att inte stater ska subventionera sin egen industri. Men i det här fallet har det fått en väldigt konstig effekt, säger Ulf Svahn.

Sverige har rätt att ge statsstöd till förnybara drivmedel. Men bara så länge det inte sker en överkompensering. Det vill säga biodrivmedlet får inte ha en lägre produktionskostnad inklusive skatt än marknadspriset på det fossila drivmedel det ersätter. Statsstöd får alltså kompensera för ökade kostnader, men inte mer.

En rapport visade dock att Sverige under 2014 sannolikt överkompenserat etanol och FAME, och förra året, samma år som regeringen lanserade initiativet Fossilfritt Sverige, stod det plötsligt klart att regeringen såg sig tvingade av EU:s regler att höja skatten på dessa biodrivmedel. Regeringen menade att Sverige annars inte hade fått EU-kommissionens godkännande att fortsätta ge statsstöd.

Kritiken lät inte vänta på sig. Men enligt Ulf Svahn är detta något vi kan få se mer av framöver.

– Problemet är att vissa saker i politiken tar lång tid. Så när skatterna höjdes vid årsskiftet, då baserades de på ett läge som inte längre fanns. Bensinpriset hade sjunkit kraftigt under perioden, och därmed var de här biodrivmedlen inte längre otillbörligt skattenedsatta. Men det visste ju inte regeringen när man satte den nya skattenivån.

Ulf Svahn menar att just denna fördröjning är bekymmersam, eftersom det innebär att politikerna alltid ligger steget efter. I en ny rapport från i början av året kom man fram till att Sverige alltså inte överkompenserade de förnybara bränslena, vilket innebär att en del av skattehöjningen nu ska tas bort.

– Men när träder det i kraft? I augusti. Hur är läget i augusti? Det är det ingen som vet. Vi kan mycket väl hamna i en situation igen där det handlar om en överkompensation, förklarar Ulf Svahn.

Det står klart att inte heller regeringen är något stort fan av dagens system. I slutet av mars debatterade finansminister Magdalena Andersson (S) frågan i riksdagen. Hon sa då:

– Detta är ryckigt, kortsiktigt och skapar inte stabila förutsättningar för branschen. Det är inte ett bra system vi har så som statsstödsreglerna är utformade.

Magdalena Andersson förklarade samtidigt att regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel och att det arbetet just nu pågår inom regeringskansliet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Aktuell Hållbarhet nr 1 2016.

Läs hela artikeln i magasinet Aktuell Hållbarhet. Där berättar företag och intressenter vad etanoldöden fått för betydelse för dem och hur utvecklingen kan påverka andra bränsleslag.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.