Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Därför hotas din karriär av nätverkssamhället

Publicerad: 5 mars 2010, 05:45

Forskaren Ylva Hasselberg förespråkar en yrkesroll baserad på kompetens och utan tvång att le och bygga nätverk. Utvecklingen tycks gå åt motsatt håll.


Ämnen i artikeln:

Forskning

Ylva Hasselberg beskriver arbetslivets utveckling under de senaste hundra åren som ”ett undantag”. Nu sker en återgång – och den är inte till det bättre.

Ylva Hasselberg,
forskare i ekonomisk historia, har inte mycket till övers för de senaste decenniernas honnörsord. Krav på att anställda ska vara flexibla, anpassningsbara och tillgängliga ser hon som deprofessionalisering.

Hon har
beskrivit den moderna arbetsplatsen som ett cocktailparty som kräver ”socialitet och ett ständigt leende på läpparna” – men där det inte uppstår djupare relationer.

Det stod i artikeln ”Vem vill leva i nätverkssamhället?” som skrevs 2001, men kunde vara från i år.

För att överleva i yrkeslivet i dag måste man odla kontakter och vara lyhörd för krav och önskemål från överordnade.

Det finns inte längre någon reglerad befordringsgång som garanterar även den mest griniga paragrafryttare högre lön och finare titel efter si och så många år.

Å andra sidan finns det inte heller några sanktioner mot tjänstemän som missköter sig.

Viktigt att le. ”Det nya arbetslivet har blivit som ett cocktailparty där det viktiga är att man ler och inte stöter sig med någon”, säger Ylva Hasselberg, forskare i ekonomisk historia.

Förra året kom en samling av Ylva Hasselbergs artiklar i en bok, denna gång med titeln ”Vem vill leva i kunskapssamhället?”.
– För mig är ordet ”kunskapssamhället” närmast en ironi, förklarar hon när jag träffar henne på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Hon har i flera artiklar tagit avstånd från politikers syn på universitet och högskolor som tillväxtmotor.
– Det blir mer och mer utbildning och mindre och mindre kunskap.

Ylva Hasselberg
är forskare vid Uppsala universitet. Hon doktorerade i historia på en avhandling om de sociala nätverkens betydelse för människorna på ett bruk i Dalarna. Anledningen till att hon har kommit till Kungliga biblioteket i Stockholm är att professor Eli Heckschers efterlämnade papper finns där. Ylva Hasselberg arbetar på en biografi över Eli Heckscher (1879–1952), en föregångsfigur inom svensk ekonomisk historia.

Men det var doktorsavhandlingen om bruket i Dalarna som gav Ylva Hasselberg perspektiv på dagens tal om nätverkssamhället.
– Nätverk var enormt betydelsefulla under tidigt 1800-tal, säger hon.
– Enda sättet att få jobb var genom släktingar. Det var mycket viktigt vem man gifte bort barnen med. Man lånade pengar av varandra och gick i borgen för varandra. Skulder var personliga, så om någon inte kunde betala ledde det till kedjekonkurser.
– Det fanns få formella institutioner. Det fanns inga banker, försäkringsbolag eller daghem.

Först under andra halvan av 1800-talet infördes formella institutioner som skapade möjligheter att leva och verka utan att förlita sig på släkt och vänner.

Förändringarna under 1800-talet var så djupgående att det är svårt för oss att tänka bort dem.
– Vi utgår från att bussen går enligt tidtabellen, och om den inte kommer i tid är det något fel.

Post, transporter, infrastruktur, myndigheter och tjänster beter sig på ett regelstyrt, förutsägbart sätt. Och även om det inte alltid blir så, så är det vad vi förväntar oss.
– Det är också en form av frigörelse, säger Ylva Hasselberg.

Institutionerna bygger på formella regelverk, förväntas behandla alla efter samma regler och har skapat en ny yrkesroll, den professionella yrkesrollen.

Professionalism beskriver Ylva Hasselberg som att man ”gör det som ska göras på det sätt som det ska göras”.
– Professionalitet är besvärligt, säger hon.

Yrkesfolk, vare sig de är forskare, läkare eller hantverkare, har en bestämd uppfattning om hur deras arbetsuppgifter ska skötas och om vad som är rätt och fel. Varken chefen eller kunden har alltid rätt.

Men den professionella yrkesrollen är på väg att avskaffas, anser Ylva Hasselberg. Hon kallar det för deprofessionalisering.

Jag frågar henne om det som ibland kallas för ”chefer av ny typ”: personer som anses vara bra på att vara chefer och som därför anses kunna bli chefer över vad som helst, även inom områden som de saknar kunskap om.
– Det är deprofessionalisering. Professionalism förutsätter att cheferna väljs ur professionen. Men i dag har vi rektorer som inte är lärare.
– Jag vill inte att man ska gilla läget. Jag vill se individuellt ansvarstagande i arbetslivet på det sätt som sociologen Max Weber beskrev i ”Vetenskap som yrke” och ”Politik som yrke”.
– Du ska kunna säga att det här är dålig forskning, dålig journalistik, dålig programmering. Det är svårt att ensam göra de ställningstagandena, så jag skulle gärna se mer kollektiv organisering. Anställningstryggheten är viktig, men räcker inte om man inte får stöd.
– Du ska ha en klar uppfattning om vad ett väl utfört arbete är och stå upp för dina yrkesmässiga värderingar.

Läs Ylva Hasselbergs artikel ”Vem vill leva i nätverkssamhället?” från 2001 här.

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Forskning

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.