Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Därför klimatkompenserar inte kommunerna resorna

Publicerad: 29 juni 2016, 11:48

Var tjugonde ­kommun kräver klimatkompensation i kommunägda bolag. Ofta görs utsläppsminskningarna inom kommunens gränser, eftersom det fortfarande är oklart om kompensation utanför gränsen är lagligt. Det visar Aktuell Hållbarhets Kommunrankning 2016.


Ämnen i artikeln:

Hållbara Transporter

Utvecklingen i kommunerna går mot interna system för att klimatkompensera sina utsläpp. Oftast är det tjänsteresorna, och framför allt flygresorna, som beläggs med en extra avgift som läggs på ett särskilt konto för att användas till utsläppsminskande åtgärder inom kommunen. Det visar Aktuell Hållbarhets stora kommunrankning som lanserades på onsdagen.
En av orsakerna är SKL:s tolkning om att extern klimatkompensation utanför kommungränsen är olagligt. Lunds kommun införde i år ett system för klimatkompensation. Att köpa och makulera utsläppsrätter i handelssystemet fanns inte på kartan. Bedömningen var att det inte skulle göra någon nytta.
– Vi var väldigt långt gångna att använda oss av CDM och våra jurister var beredda att argumentera för det i domstol. Till slut valde politikerna dock ett internt system som vi kallar klimatväxling, främst på grund av det dubbla styrmedlet, både piska och morot, säger Linda Birkedal, miljöstrateg i Lunds kommun.

Argumentationen byggde på att klimatförändringarna påverkar kommuninvånarna, att koldioxiden inte känner några gränser och att det därför inte borde finnas några gränser för var utsläppsminskningarna sker. Ett annat synsätt är att koldioxiden betraktas som avfall, och avfall behöver inte hanteras inom kommungränserna utan den tjänsten kan upphandlas på annat ställe.
En nackdel med de kommuninterna ­systemen är att de kan leda till ökad administration. Och trots att pengarna ur ­klimatfonden går till de projekt som beräknas ge mest minskning för pengarna, så är det inte alls säkert att de motsvarar ut­släppen.
– En stor fördel är att när förvaltningarna ser att de kan söka pengar till egna klimatprojekt så är det lättare att få acceptans för klimatväxlingen, säger Linda Birkedal.
Systemet i Lunds kommun gäller enbart kommunens utsläpp. Bara ett mindre antal kommuner ställer samma krav på de kommunala bolagen. Göteborg är en av dem som länge haft ett kommunomfattande system på plats:
– Alla helägda kommunala bolag ingår, men inte delägda. Sen har exempelvis Renova valt att på frivillig väg göra samma sak. Det är viktigt att isolera klimatpotten i varje företag, för om pengarna slussas till förvaltningen räknas det som vinstutdelning och ska beskattas, berättar Mats-Ola Larsson, rådgivare för miljö och transporter.
Pengarna har bland annat gått till att köpa in elcyklar, fixa cykelparkeringar, sätta upp laddstolpar, dela ut kollektivtrafikkort till personalen eller delfinansiera nya tjänster.
I staden har det också funnits förslag att införa liknande system för energianvändningen i alla fastigheter, men bostadsbolagen tyckte det var byråkratiskt och fruktade att den ordinarie budgeten för energieffektivisering var i fara.
Andra kommuner är tveksamma till klimatkompensering som koncept. Flera väljer att investera i produktion av förnybar energi och införa interna avgifter på flygresor. Eskilstuna är en av dessa. De satsar dessutom på kolsänkor. Men det handlar inte om klimatkompensation.
– Strategin är att helt få bort fossila bränslen och skapa ”negativa utsläpp”, inte att klimatkompensera dem och konservera ett ohållbart beteende, skriver Lars Wiklund, miljöstrateg på Eskilstuna kommun.

Jesper Gunnarsson

Ämnen i artikeln:

Hållbara Transporter

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.