Därför vill Putin öppna giftig pappersmassafabrik igen

Bajkalsjön brukar kallas Sibiriens pärla och är världens största ansamling av färskvatten, eller närmare 20%. Eller var, innan Sovjetunionen började vräka ut föroreningar i den. De tänkte inte så mycket på det där med miljö, utan hävde ut vadhelst man inte behövde i hav och sjöar: avfall, avlopp, radioaktivt kylvatten etc., eller som i detta fall, avlopp från en pappersmassafabrik. Fabriken Baikalsk Paper and Pulp Mill byggdes 1966 och var dålig redan då. Man bleker pappersmassan med klor och släpper ut avfallet i sjön. BBCs reporter som besökte stället var inte imponerad av vattenreningen, i den mån den över huvud taget fungerade.

Sibiriens pärla, Bajkalsjön. Men för hur länge?

Fabriken är, eller var, dock den största arbetsgivaren i staden Baikalsk, och som var normalt då byggde man fabriken först och sedan en underhålls-stad runtomkring där arbetarna fick bo. Pappersfabriken stängdes 2008 av miljöskäl.

Miljöorganisationen Baikal Environmental Wave har kämpat i många år för att få fabriken stängd och kämpar fortfarande för att den inte ska startas igen. Men tyvärr kämpar de mot ett beslut av Vladimir Putin, som har sagt att fabriken kan startas igen. Istället för att fundera på om massafabriken kanske är i smutsigaste laget, får FSB (fd KGB) göra en razzia hos miljögruppen och ta deras datorer och annat ”bevismaterial” för att de kan ha använt piratkopierad programvara, vilket naturligtvis gör pappersfabriken mycket renare.

Miljöorganisationens webbplats har varit borta från Internet sedan i torsdags. Greenpeace och World Wide Fund for Nature gick ut med ett samordnat meddelande under fredagen där de krävde att myndigheterna skulle undersöka polisrazzian. De har anledning att anta att den har samband med gruppens miljöaktiviteter. Baikal Environmental Wave säger själva att de ska ställa till med en demonstration i Irkutsk nästa månad, som protest mot att pappersbruket ska öppnas igen.

Gräver man lite djupare, visar det sig att området runt Baikalsk, i delstaten Buratija är den fattigaste av alla ryska delstater och till 50% beroende av statliga bidrag för sin överlevnad. Området har förklarats för ekonomisk specialzon, vilket sannolikt medför lägre skatter eller liknande, och man arbetar för närvarande med att bygga mängder av hotell i detta natursköna område, för turismens skull. Då sitter det jättefint med en stinkande pappersmassafabrik.

Det ryska atomenergiföretaget Rosatom tänker bygga ett laboratorium i Angarsk vid sjöns norra del för att undersöka de ekologiska förändringarna som turismen åstadkommer. Men sen kommer den bistra sanningen. Rosatom ska dessutom investera 5,2 miljarder dollar på ett urananrikningsverk intill sagda laboratorium, vilket Rosatom hävdar ska ge 2000 nya jobb i denna fattiga del av landet.

Och nu börjar vi nå fram till the bottom line. Området är underutvecklat, befolkningen fattig och arbetslösheten hög. Raskt in med ett pappersbruk, ett uranverk och massor av turisthotell. Hur det går med naturen är mindre viktigt.

”Skulder för lön och arbete” står det på banderollen.

Den superrike ryske oligarken Oleg Deripaska ägde åtminstone fabriken i juni 2009, när den hade skulder i obetalda löner på cirka hundra miljoner rubler till de omkring 2.500 arbetarna. 1.300 av dem var då redan friställda. 60 personer började en hungerstrejk och krävde att få ut sina löner och tre arbetare tog sina liv. Den 7 juni träffade företagsledningen arbetarna och lovade betala ut lönerna, vilket också skedde under de påföljande dagarna. Men fackförenigens representant påpekade att majlönen inte heller hade betalts ut, varför eftersläpande löneutbetalningar snart skulle börja byggas upp igen. Det känns inte som om ytterligare vattenreningsåtgärder står särskilt högt på programmet.

Sovjeterna byggde också usla, förorenande fabriker i Baltikum. En konstgödselfabrik i Jonava i Litauen exploderade 1989 och ammoniak läckte ut och kändes över halva landet. Befolkningen uppmanades att stanna inomhus. Sju människor dog och över hundra skadades. Cirka 40.000 evakuerades. Hundratals kvadratkilometer förgiftades av nedfallande ammoniak (för det regnade strax efter).

Läs mer

UNESCO har förklarat Bajkalsjön för ett världsarv: http://whc.unesco.org/pg.cfm?cid=31&id_site=754
Startsidan för Baikal Environmental Waves webbplats är borta från Internet: www.baikalwave.eu.org/eng.html
Vissa sidor kan dock nås, som denna som berättar om övergrepp mot protesterande medborgare, som exempelvis inte vill ha sin by dränkt vid arbetet med Yukos oljepipeline från Angarsk till Kina, etc. Det är desperata rop på hjälp från vildmarken, rop som sannolikt inte blir hörda: http://democracy.mkolar.org/Siberia/Appendices.html
Länkarna på den här sidan leder till förfäliga redogörelser, som i och för sig är helt normala i Ryssland: http://democracy.mkolar.org/Siberia/index.html
Ett bildgalleri från Bajkalsjön: www.pacificenvironment.org/gallery.php?id=6
Wikipedia om Bajkalsjön: http://en.wikipedia.org/wiki/Lake_Baikal#Baykalsk_pulp_and_paper_mill
Wikipedia om pipelinen: http://en.wikipedia.org/wiki/Eastern_Siberia_%E2%80%93_Pacific_Ocean_oil_pipeline

Det finns massor att läsa om miljöförstöringen i Ryssland, till exempel oljeprojekten vid Sachalin-halvön, som går på som under stalintiden. Här har en tanker spolats upp på stranden 2004 och spillt ut all olja.

Det är business as usual. ”Skräpa inte ned. Var människa.” har någon målat på betongen.

Jörgen Städje