Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”De långsiktiga målen hänger inte ihop med den praktiska politiken”

Publicerad: 1 September 2016, 04:33

DEBATT Styrmedlen som föreslås i bonus-malus-utredningen riskerar att låsa in Sverige i gammal teknik i stället för att bidra till att skapa en fossilfri fordonsflotta, det skriver Matti Vikkula och Michael Olausson, vd respektive vice vd på Scandinavian Biogas Fuels.


Den svenska fordonsflottan är en nyckel till att få ner de svenska klimatutsläppen. Om detta råder total enighet i berörda branscher och olika politiska läger.

Ambitiösa – och viktiga – politiska målsättningar har satts upp. Bland dessa märks den nuvarande regeringens ambition om att bli ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer”, Miljömålsberedningens förslag om att utsläppen för inrikes transporter år 2030 ska vara 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå samt målsättningen om att nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, ett mål som fastställdes i den föregående regeringens klimatproposition.

De långsiktiga målen hänger dock inte ihop med den praktiska politiken. Samtidigt som högt ställda mål och ambitioner pekas ut, så har vare sig den nuvarande eller den tidigare regeringen hittills varit beredda att göra de åtaganden som krävs för att nå dit. Detta märks gång på gång när de styrmedel som påverkar fordonsförsäljning, drivmedelsförsäljning och produktion av förnybara bränslen diskuteras. Nu senast innan sommaren kom regeringens utredare av ett bonus-malus-system med sitt slutbetänkande. De styrmedel som föreslås riskerar låsa in Sverige i gammal teknik i stället för att bidra till att skapa en fossilfri fordonsflotta.

I Sverige producerades år 2014 ungefär 1,8 TWh biogas från sammanlagt 277 anläggningar, men potentialen är långt större. Biogasen har en särskild roll i den cirkulära och hållbara ekonomin genom att produktionen i sig själv tar till vara på restprodukter och därigenom sluter kretslopp. Detta sker bland annat genom att matavfall som privatpersoner, företag och offentliga institutioner samlas in och omvandlas till biogas. Vi befinner oss bara i början av en utveckling där biogasen gör Sverige till ett föregångsland inom cirkulär ekonomi.

Därför har vi från Scandinavian Biogas nu skickat in ett mycket kritiskt remissvar till regeringen. Vår kritik kan summeras i tre punkter.

För det första så saknar utredningen ett livscykelperspektiv. Drivmedlens roll i den cirkulära ekonomin måste bedömas för att en helhetsbild kring dess miljöpåverkan och samhällsnytta ska kunna göras. Fordonens miljöpåverkan är betydligt större än endast utsläppen, och drivmedlen har olika kvaliteter ur ett miljöperspektiv exempelvis beroende på om de görs på restprodukter eller inte. Ett bränsle som tillvaratar restprodukter i samhället skapar en högre klimatnytta än bränslen utan sådan råvara.

Det cirkulära perspektivet saknas i utredningen, här tas endast hänsyn till utsläppen vid avgasröret. Kolatomernas klimatpåverkan beror på deras ursprung och blir mindre om deras livscykel är kort, vilket är fallet med kolatomerna i biogas. Utredarens förslag sätter biogasens framtid på spel och är inte teknikneutralt. Vi föreslår därför att en kompensationsfaktor läggs in, motsvarande biogasens reduktion av koldioxidutsläppen. Motsvarande faktor bör även finnas för etanolbilar.

För det andra är det föreslagna systemet alltför begränsat, då det ensidigt siktar in sig på nybilsmarknaden. För att kunna uppnå inte minst målet om en fossiloberoende fordonsflotta redan till 2030 så måste även bilar som redan finns i fordonsflottan konverteras. Därför kan vi inte uteslutande ha styrmedel som enbart påverkar nybilsförsäljningen. Bonusdelen, det vill säga premien i bonus-malus-systemet, bör därför även kunna fås vid konvertering av begagnade bilar från att vara drivna av fossila bränslen till att vara drivna av förnybara bränslen.

För det tredje måste det kännas i plånboken om du som konsument väljer att inte vara miljövänlig. Vi föreslår att den förhöjda malusdelen förlängs från tre år till minst fem år, samt anser även att storleken på malusen bör vara större. Detta innebär ökade skatteintäkter för staten, vilket i sig kan finansiera bland annat konverteringsstödet.

Sverige behöver en politik där vi inte satsar allt på ett kort. Höginblandade förnybara drivmedel, låginblandade dito samt elbilar och hybrider behövs alla och spelar olika roller när fordonsflottan ska ställas om för att nå de målsättningar som politiken fastställt. Vi ställer oss bakom ambitiösa mål, och hoppas att politikerna är modiga och vågar föra en politik som hänger ihop, där styrmedlen faktiskt är utformade för att nå dessa mål. Bonus-malus har möjlighet att bli ett effektivt styrmedel, men de förslag som nu finns i utredningen innebär tyvärr att så inte blir fallet.

Matti Vikkula, vd, Scandinavian Biogas Fuels
 Michael Olausson, vice vd, Scandinavian Biogas Fuels

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.