Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: ”Därför måste vi få med dikade våtmarker i klimatredovisningen”

Publicerad: 6 December 2012, 12:18

Sveriges stora utsläpp av växthusgaser från dikade våtmarker måste synliggöras i Kyoto-rapporteringen


Ämnen i artikeln:

Kyoto

"Dikade våtmarker i Sverige står för lika mycket utsläpp av växthusgaser som från Svensk industri. Men utsläpp från markanvändning synliggörs inte i den nationella rapporteringen, eller finns inte med alls, som lustgasutsläpp från skogsmark på före detta myr.

Under klimatmötet i Durban
förra året infördes nya regler i och med andra Kyotoperioden. Reglerna innebär en möjlighet att bokföra dränering eller återvätning av före detta våtmarker som en särskild kategori. Nu i Doha kan Sverige lyfta fram vikten av att ta med våtmarker som en egen kategori inför den andra Kyotoperioden. Detta för att synliggöra storleken på utsläppen och för att möjliggöra minskningar av emissioner från en stor utsläppskälla.

Våtmarker är väl kända för att avge metan men mindre känt är att när de dräneras blir utsläppen av växthusgaser större, men nu som koldioxid och lustgas. Tidigare dikning av mark som varit myrar och kärr har gjort det möjligt att här bedriva jord- och skogsbruk, och utgör nu mellan 5 och10 procent av Sveriges areal.

Dikningar har utförts i mer än hundra år och har ansetts som något bra, genom att de görs brukbara, men restriktioner för nydikning har införts under senare år. I debatten förs ofta fram en önskvärd ökning av biobränsle, framför allt från skog, som ses som en förnybar resurs.

Men det är då viktigt att
synliggöra att den skog som odlas på dränerad myrmark orsakar så stora utsläpp från nedbrytning av torvmarken att skogens upptag inte kan kompensera, och sådan skog kan därför inte ses som förnybar.

Utsläppen från de dränerade våtmarkerna skulle kunna minskas, men det innebär att marken åter blir våt, vilket har negativ inverkan på jord- och skogsproduktion, och det krävs därför andra sätt att använda marken som tillåter våtare miljö".

Fil.Dr. Åsa Kasimir Klemedtsson, Institutionen för Geovetenskaper vid Göteborgs Universitet, som på uppdrag från Naturvårdsverket under hösten 2012 sammanställt kunskap om växthusgaser från dikade våtmarker.

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Kyoto

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.