Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: ”Ekologisk kompensation får inte bli exploatörernas fribiljett”

Publicerad: 17 Juni 2013, 11:52

Bygg upp en solid marknad för ekosystemtjänster, så kallad habitat banking, skriver tre entreprenörer på Miljöaktuellt debatt.


Ämnen i artikeln:

Ekologisk Kompensation

"EU-kommissionen har nyligen visat att förlusterna av natur inom EU-området varje år uppgår till ca 100 000 ha, motsvarande Ölands yta. Natur omvandlas till växande städer, infrastruktur, industrier, hamnar, täkter, gruvor mm. Viktiga livsmiljöer för växter och djur försvinner i en rasande takt. Situationen är så allvarlig att EU-kommissionen antagit en strategi om ”no net loss” med syftet att förlusterna av biologisk mångfald ska hejdas.

Det här är en betydelsefull signal från kommissionen. Frågan är hur strategin ska kunna fullföljas. Varken EU eller Sverige vidtar idag tillräckligt kraftfulla åtgärder. Trots samhällets krav på miljöhänsyn vid olika exploateringar visar det sig att utrymmet för arter och natur ständigt minskar. Här finns uppenbara och svåra politiska målkonflikter – å ena sidan behöver vi skydda naturen, å andra sidan behöver samhället använda mark för att kunna utvecklas. Processerna kring tillståndsgivning är förstås oerhört betydelsefulla verktyg. Men det behövs också nya verktyg. En ny marknad för naturkapital är ett sådant.

Förlusten av natur leder till att vårt framtida välbefinnande äventyras. Idag gror insikten om att de tjänster som naturen helt gratis alltid har försett oss med har bidragit till att upprätthålla eller förbättra vårt välmående på jorden. Till sådana tjänster räknas naturlig rening av vatten, insekters pollinering, tillgänglighet till mat, bränsle, naturupplevelser mm. Den biologiska mångfalden, d.v.s. växter, djur, naturtyper och ekosystem utgör grunden för allt detta. För beslutsfattare och forskare går dessa tjänster ofta under benämningen ekosystemtjänster. Regeringen inser omfattningen på problemet och har bl.a. tillsatt en utredning med uppdrag att analysera och föreslå metoder för att värdera ekosystemtjänster.

Vi vill göra utredarna
, regeringen och Miljömålsberedningen speciellt uppmärksamma på konflikten mellan markanvändning och tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Vi befinner oss i en allvarlig situation men vi menar att det med tydliga regelverk går att hitta lösningar. Det är dags att överväga potentialen för ”Habitat Banking”, en ny marknad för naturkapital (habitat = livsmiljö).

Grundtanken med marknaden är att strikta kompensationskrav vid exploatering ska skapa incitament för att i mycket högre utsträckning än idag skydda och restaurera värdefulla naturmiljöer. På samma sätt som privata aktörer investerar i och förvaltar finansiellt och fysiskt kapital – vilket förser oss med arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, teknologiska framsteg etc. – skulle både offentliga och privata aktörer kunna investera i, förvalta och skydda naturkapital och därmed säkra flödet av ekosystemtjänster över tiden.

Naturkapital och de ekosystemtjänster
som det levererar representerar vad som kan kallas kollektiva varor. Få vill investera i kollektiva varor eftersom den privata nyttan från dessa investeringar ofta är liten. Ett skogsföretag som investerar i fysiskt kapital i form av en ny skogsmaskin kommer ensamt ha rätten till de nyttor som den genererar i form av ökad produktivitet.

Men om samma skogsföretag vill investera i naturkapital, t.ex. genom att restaurera natur för olika arter eller för människors naturupplevelser, kommer huvuddelen av nyttorna med investeringen att tillfalla det allmänna. Att det inte sker tillräckliga investeringar i naturkapital kan beskrivas som ett marknadsmisslyckande, där naturkapitalet i praktiken ständigt värderas för lågt.

Vi menar att det enda sättet att få olika aktörer – både privata och offentliga – att öka tillgången på naturkapital är att göra det på deras villkor. Ekosystemtjänsterna behöver en prislapp, och det av två enkla skäl. Dels bör det göras mer kostsamt att förstöra ekosystemtjänster, dels bör det göras mer lönsamt att tillhandahålla dem. En rapport från tankesmedjan FORES har nyligen visat på ett ökande intresse för marknadslösningar för skyddet av vår miljö.

Ett första steg mot prissättning av ekosystemtjänsterna är att börja tillämpa ekologisk kompensation. Den som skadar naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust. Ekologisk kompensation möjliggör fortsatt utveckling av vårt samhälle med bibehållande av naturkapitalet. Exempel på svensk tillämpning av ekologisk kompensation finns redan, t.ex. inom projekt Botniabanan vid Umedeltat, vid några av gruvorna i norra Sverige liksom vid kommunal planering i några tillväxtkommuner.

Även om krav på ekologisk kompensation nu börjar tillämpas på verksamheter som prövas utifrån miljöbalken bör det småningom tillämpas på alla verksamheter som minskar naturkapitalet. En viktig pusselbit är dock att ekologisk kompensation inte får vara en ”exploatörernas fribiljett”.

Striktare kompensationskrav kan förväntas leda till framväxten av en ny miljömarknad. Leverantörer eller ”habitatbanker” kommer att vilja investera i naturkapital, dvs stå för utbudet av ekosystemtjänster. Köpare som måste kompensera för sina förluster av naturkapital kommer att stå för efterfrågan. Som resultat av den nya marknaden kommer vi bl.a. att få se restaureringar av vattendrag för vandrande fisk, nyskapade våtmarker för vattendjur och fåglar, tillgängliggjord natur för människor, restaureringar av skadade strand- och bottenområden för vattenväxter etc. Staten och kommunerna kommer inte längre vara ensamma om att restaurera och skydda värdefull natur.

”Habitat banking” är väletablerat
i USA och Tyskland. Framgångarna där har lett till att man nu inom EU liksom i Storbritannien just nu utreder möjligheterna att implementera habitat banking.

Vi anser att Miljömålsberedningen eller den pågående utredningen om ekosystemtjänster ska ges uppdraget att utreda förutsättningarna för habitat banking i Sverige. Utredningen bör belysa frågor om uppbyggnad av regelverk, tillsynsansvar, ackreditering av habitatbanker liksom hur systemet ska utformas så att det inte blir ett sätt att köpa sig fri och kunna exploatera omistligt värdefull natur.

Med ett tydligt regelverk kring
habitat banking tror vi att Sverige kan lämna den nu nedåtgående trappan och i stället återuppbygga naturkapitalet. Därmed kan vi ge både oss själva och kommande generationer förutsättningar att över tid ta del av de livsnödvändiga ekosystemtjänsterna – och på så sätt bibehålla ett högt välmående"

Anders Enetjärn, Enetjärn Natur
Scott Cole, EnviroEconomics Sweden
Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Ekologisk Kompensation

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.