Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: Hög tid att klimatanpassa

Publicerad: 5 Januari 2011, 09:43

De nordiska länderna måste bli bättre på klimatanpassning. Det handlar om ekonomi, arbetstillfällen och förutsättningar för långsiktig planeringen, skriver sju forskare i den vetenskapliga kommittén för konferensen Climate Adaptation in the Nordic Countries som hölls i Stockholm i slutet på 2010.


Utsläppen av växthusgaser måste minska, men inte ens ambitiösa åtgärder räcker för att undvika en del negativa effekter av klimatförändringarna.

Detta gäller även i Norden
och det är hög tid att vi förbereder oss. En del arbete pågår, inte minst på lokal nivå. Det framgick när forskare, praktiker och beslutsfattare samlades vid en konferens om klimatanpassning i Norden den 8-10 november. Men långt ifrån alla som berörs har kommit igång och det det finns behov av tydligare signaler från nationell nivå att anpassningsarbetet är
prioriterat.

Klimatanpassning handlar om många olika frågor.
Till exempel: Hur ska vi hantera stora nederbördmängder? Hur kommer människor med hjärtproblem att påverkas av högre temperaturer?
Kommer träd som planteras idag frodas i ett förändrat klimat ? Var ligger individens ansvar i förhållande till kommunens
och statens ansvar för långsiktig planering, information och regelverk?

Finland och Danmark har
nationella klimatanpassningstrategier. I Norge föreslog en offentlig utredning nyligen ett sekretariat för nationell samordning av klimatanpassningen.

I Sverige har arbetet varit decentraliserat,
där olika myndigheter har specifika uppdrag och länsstyrelserna ett regionalt
samordningsansvar. Vid årsskiftet flyttar ansvaret för
samhällsplanering från Miljödepartementet till Socialdepartementet.
Detta ger tillfälle att utvärdera och justera befintliga strategier.
De nordiska länderna ses ofta som mindre sårbara för klimatförändringar tack vare ekonomiska resurser, utbildning, institutioner och teknik som kan underlätta åtgärder för att möta nya väderförhållanden. Men klimatanpassning handlar också
om hur samspelet med sociala förändringar kan göra ett
samhälle mer eller mindre sårbart.

Forskningen om klimatanpassning har identifierat fyra
faktorer som bidragit till att arbetet hittills har gått långsamt.

Det första är att okunskap om klimatförändringarna, både bland allmänhet och bland beslutsfattare, ofta leder till att osäkerheterna betonas istället för att sätta fokus på de risker där vi vet att samhället måste agera. Man förbiser att osäkerheten betyder att riskerna lika gärna kan vara underskattade som överskattade.

För det andra är ansvarsförhållandena oklara. Ofta ligger fokus på lokala behov, samtidigt som intervjuer med lokala aktörer visar att de ofta väntar på att staten ska tala om vad de ska göra, ska tillhandahålla information, resurser eller styrmedel.
Dessutom hör många frågor hemma på en mer övergripande nivå än den lokala, ända fram till globala effekter på matpriser och klimatflyktingar.

Ett tredje skäl är att man lutar sig mot de nordiska ländernas generellt höga anpassningskapacitet. Verkligheten på lokal nivå kan se helt annorlunda ut, med minskande folkmängd,
snävt budgetutrymme och begränsad kapacitet. Då kan klimatanpassning hamna långt ner bland prioriteringarna.
Ibland sätts fokus på investeringar som kan bli kontraproduktiva
i förhållande till klimatanpassning, som att bygga nära vatten utan att man tar hänsyn till klimateffekter.

Ytterligare ett skäl är bristen på lokal information om hur
klimatet kommer att förändras och vilka effekter det får. Även
om det är omöjligt att göra lokala detaljerade förutsägelser,
finns en mängd robust information för att göra riskbedömningar
som också tar hänsyn till osäkerheterna. Dessutom
kommer framtidens klimat att påverkas även av framtida
utsläpp av växthusgaser.

Att minska utsläppen är därför det mest grundläggande sättet att få bättre grepp av det framtida klimatet. Men det arbetet måste kombineras med anpassning. Hur det ska organiseras i samhället är en politisk utmaning.

Annika E Nilsson, senior
research fellow vid SEI

Markku Rummukainen,
professor och programchef,
Mistra-Swecia

Karen O’Brien, professor
vid Institutt for Sociologi
og Samfunnsgeografi vid
univer sitet i Oslo

Richard JT Klein, professor
och senior research
fellow vid SEI

Carlo Aall, forskningschef vid
Vestlandforsking, Norge

Timothy R Carter, research professor vid Finlands
miljöcentral (Syke)

Michael Goodsite, professor vid Danmarks miljøundersøgelser,
Aarhus Universitet


Debattartikeln har tidigare publicerats i Miljöaktuellt nr 10 / 2010.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.