Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Debatt:”Orimligt höga krav på fossiloberoende fordonsflotta”

Publicerad: 12 mars 2014, 09:58

Regeringen vill skapa en fossiloberoende fordonsflotta 20 år före andra EU-länder. Men det går inte att räkna hem några större klimatvinster på det, menar Eva Samakovlis, forskningschef på Konjunkturinstitutet och Runar Brännlund, professor i nationalekonomi.


”EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk. Där föreslås att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 40 procent till 2030. Hur kraven på utsläppsminskningar ska fördelas mellan medlemsländer är inte klart. Både EU rådet och parlamentet uttrycker vikten av att alla sektorer ska bidra kostnadseffektivt. Med en kostnadseffektiv politik kan kostnaderna för ambitiösa klimatmål hållas nere.

Till 2030 bör de svenska målen för energieffektivisering och förnybar energi tas bort och ersättas av ett klimatmål. Klimatpolitiken fördyras av att ha mål vid sidan av det man verkligen vill uppnå dvs. minskade utsläpp av växthusgaser. Kommissionens förslag lämnar utrymme för att låta enbart ett klimatmål driva omställningen till ett kolsnålt samhälle.

Kärnan i en kostnadseffektiv klimatpolitik är att sätta ett pris på utsläppen antingen med en koldioxidskatt eller genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Om det ur samhällets perspektiv investeras för lite i forskning kan prissättande styrmedel behöva kompletteras med stöd. Även investeringar i utsläppsminskningar utomlands kan vara kostnadseffektiva komplement.

Det är endast utsläppen utanför EU ETS som svensk klimatpolitik kan styra över. I Sverige står transporterna för 60 procent av dessa utsläpp och jordbruket för 20 procent. Resterande 20 procent kommer från många små källor inom industri, service och avfallshantering samt från oljeeldning i bostäder.

För transporterna finns målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 som innebär att Sverige går 20 år före andra EU-länder. Att sätta klimatmål för specifika sektorer är inte kostnadseffektivt. Frågan är också om svensk industri kan vara världsledande i denna omställning. Sverige utgör en liten del av internationell fordonsforskning och komponent- och fordonstillverkning. De direkta effekterna på klimatet är små eftersom svensk trafiksektor står för några promille av trafiksektorn globalt. Indirekta effekter genom att Sverige skulle få med sig andra länder att göra motsvarande åtgärder är osäkra. Konjunkturinstitutets analys visar att det blir svårt och dyrt att nå målet samt att det krävs mycket stora höjningar av koldioxidskatten och en omfattande teknikutveckling som sker parallellt.

Samtidigt som orimligt höga krav läggs på transportsektorn så behandlas jordbruket mindre hårdhänt. Detta motiveras med att utsläppen är diffusa och svåra att mäta och att det är svårt att genom tekniska åtgärder minska utsläppen i produktionen. Jordbrukets utsläpp kommer framför allt från växtodling och djurhållning. Vad vi äter, hur maten hanteras och produceras påverkar således utsläppen. De senaste 20 åren har svensk köttkonsumtion ökat med 50 procent och köttet står nu för hälften av växthusgaserna som orsakas av det vi äter. För att komma åt jordbrukets utsläpp diskuteras en konsumtionsskatt på kött, en sådan skatt är dock förknippad med en del problem som behöver analyseras vidare.

Åtgärder som binder kol i skog och mark kan vara viktiga komplement till åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i sektorn utanför EU ETS. I dagsläget inkluderas inte sådana åtgärder i EU:s klimatpolitik även om de kan användas för att uppnå åtaganden enligt Kyotoprotokollet. För att nå ambitiösa klimatmål kostnadseffektivt är det viktigt att Sverige verkar för att upptag och utsläpp av växthusgaser från skog och mark blir en naturlig del av EU:s klimatpolitik.”

Eva Samakovlis, forskningschef på Konjunkturinstitutet
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet och ordförande i Konjunkturinstitutets vetenskapliga råd

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.