Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag24.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: ”Regeringens klimatlag har stora kryphål”

Publicerad: 9 Februari 2017, 14:08

DEBATT Förslaget till ny klimatlag har ett för strikt nationellt perspektiv på växthusgasutsläppen, vilket ger stora kryphål, skriver Jonas Paulsson, talesperson för Köttfri måndag, och Peter Kalmström, chefredaktör för supervegobloggen.se


Regeringens förslag till ny klimatlag rymmer stora kryphål då ett strikt nationellt perspektiv på växthusgasutsläppen tillämpas (förutom klimatbiståndets utsläppsminskningar i andra länder). Svenskens totala utsläpp tillåts därmed öka obegränsat. Det är dags för regeringen att ta det totala konsumtionsperspektivet på allvar.

Sverige är en tekniknation vars BNP till 50 procent utgörs av export medan vi importerar allt mer klimatbelastande produkter som kött, kraftfoder och ris. Klimatlagens ensidiga produktionsperspektiv innebär att svenskens konsumtion av importerade varor inte beaktas överhuvudtaget. Både köttätandet och flygandet kan därmed öka obegränsat. Klimatminister Isabella Lövins påstående att klimatlagen gör ”slut på godtycket i klimatpolitiken” är därför vilseledande.

Regeringens ensidiga produktionsperspektiv på växthusgasutsläpp och motstånd mot klimatskatter på konsumtion saknar klimatvetenskaplig förankring. Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” föreslår att köttskatt och flygskatt införs. Bakgrunden är att konsumtionens klimat- och miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt. Enligt Naturvårdsverket har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren.

Den kraftiga ökningen av de svenska utsläppen av växthusgaser beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050, enligt Naturvårdsverket.

Det har snart gått 100 år sedan USA:s dåvarande president Woodrow Wilson den 18 januari 1918 uppmanade amerikanerna att införa en köttfri dag. Uppmaningen omfattade både restauranger och hushåll. Dessutom skulle endast en måltid om dagen innehålla kött. Denna ansvarsfulla ambition saknas helt i Sverige. Tvärtom, förra veckan la regeringen fram ”En livsmedelsstrategi för Sverige” som proposition i riksdagen som avser att stödja djurindustrin ”genom ökad produktivitet, för att möjliggöra ökad produktion”. Det är oerhört allvarligt ur ett klimatperspektiv.

Enligt rapporten ”Feeding a Thirsty World” från Stockholm International Water Institute måste vi kraftigt minska köttkonsumtionen för att klara av livsmedelsförsörjningen. På 40 års sikt kan nästan alla behöva bli vegetarianer om en katastrofal global livsmedelsbrist och matkris ska förhindras. Jordens befolkning får cirka 20 procent av sitt protein från animaliska produkter, men det kan behöva falla till fem procent till år 2050 då världens befolkning förutspås ha ökat med två miljarder, enligt rapporten.

Världsnaturfondens (WWF) rapport ”Living Planet 2016” visar att det svenska ekologiska fotavtrycket per person har ökat med ett halvt jordklot sedan 2014. Skulle alla leva som vi i Sverige behövs 4,2 jordklot. För att komma till rätta med detta vill WWF bland annat se en halvering av den svenska köttkonsumtionen.

Då Sveriges utrikeshandel ökar blir det viktigare för varje år att också räkna med växthusgasutsläppen från importerade produkter. Eftersom konsumtionsperspektivet saknas i klimatlagen är den trubbig. Sverige behöver en klimatlag som tar hänsyn till de totala växthusgasutsläppen och som bereder vägen för effektiva klimatsskatter på konsumtion av animalier och flygresor.

Jonas Paulsson, talesperson för Köttfri måndag
Peter Kalmström, chefredaktör för supervegobloggen.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.