Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Debatt: ”Så blev Miljöbalken en pappersprodukt”

Publicerad: 13 september 2012, 09:24

Naturvårdsverket jobbar hellre som teknisk konsult åt Näringslivet , skriver en av myndighetens tidigare jurister


Ämnen i artikeln:

MiljöbalkenNaturvårdsverket

"Miljöbalken sjösattes för 13 år sedan – med nya regler för prövning av industrier och annan miljöfarlig verksamhet. Men fram till idag har domstolar och miljömyndigheter till stora delar misslyckats att leverera vad lagstiftaren beställt.

Den bristfälliga lagtillämpningen leder till att människor tvingas leva i en sämre miljö än vad de har rätt till. De betalar ett onödigt högt pris för verksamheter som hela samhället gynnas av ekonomiskt.

Det kan jag konstatera efter att under flera år ha arbetat som miljöjurist på Naturvårdsverket. Det finns brister i systemet som gör att miljöbalkens intentioner aldrig förverkligats.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna som ska företräda miljöintresset svajar betänkligt när det handlar om att försvara prövningssystemet. De har gjort det lätt för näringslivet att få gehör för sin syn på miljöbalken som en orimlig och byråkratisk lagstiftning.

Naturvårdsverket kunde ha spelat
en viktig roll som en självständig part i miljöprövningen, men så har det inte blivit. I stället för att verka för att lagstiftningen ska få genomslag, intar verket av tradition rollen som företagens tekniska konsult, till exempel genom att framgångsrikt kämpa vid Kemira AB:s sida för rätten att släppa ut klororganiska föreningar.

Beteendet ligger i linje med verksledningens vilja att göra företagen till nöjda kunder.

När väl Naturvårdsverket går in för att företräda miljöintresset i ett mål, faller det ofta på oförmågan att driva processer i domstol.

Ett annat orosmoln är följderna av domen om LKAB:s verksamhet i Svappavaara. Mark- och miljööverdomstolen valde att gå på Naturvårdsverkets linje och begära en samlad prövning av hela verksamheten. Det var viktigt både för miljön i Svappavaara och för miljöprövningen i stort.

Men allt rabalder runt domen verkar ha fått Naturvårdsverket att rygga tillbaka och böja sig för LKAB och övriga gruvindustrin. Bland annat avstod myndigheten från att överklaga länsstyrelsens beslut att ge LKAB tillstånd att tömma det gamla dagbrottet Leveäniemi på vatten – med de miljörisker som blir följden.

Att vi accepterar en så svag tillämpning av lagen är inte försvarbart. Sverige som var ett föregångsland på området har nu fällts i EU-domstolen för att vi inte når upp till EU:s krav. Jag hoppas att debatten om Nordkalks kalkbrott i Bunge och förslaget till förenklingar i prövningsreglerna leder fram till en allmän diskussion om hur miljöprövningen egentligen fungerar.

Det är hög tid för en
utvärdering och en översyn"

Åsa Wiklund Fredström

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News