Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: ”Så kan gamla reaktorer tas ur drift redan nu”

Publicerad: 4 September 2014, 12:39

De äldsta svenska reaktorerna bör tas ur drift inom kort. Åtgärder för att höja säkerheten uppväger inte de grundläggande bristerna i reaktordesignen, skriver Per Kågeson.


Ämnen i artikeln:

RinghalsStefan LöfvenKärnkraftSsmStrålsäkerhetsmyndighetenPer Kågeson

”Av Västeuropas tio äldsta kärnreaktorer finns fyra i Sverige. Att problem med tekniska anläggningar ökar med stigande ålder är välkänt. Mycket har gjorts för att höja säkerheten, men det kan inte uppväga vissa grundläggande brister i dåtidens reaktordesign.

Beträffande kylning av reaktorhärden efter ett stort rörbrott finns en avgörande skillnad mellan de tre äldsta reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1) och de något yngre.  De äldsta har stora rör för inpumpning av matarvatten till härden som ligger utanför reaktortanken och ansluter till dess botten. Vid ett brott på dem riskerar härden att snabbt tömmas på vatten och det innebär att reaktorn är helt beroende av nödkylning genom härdstrilar som ovanifrån ser till att utan avbrott tillföra vatten till varje bränslepatron.

Ett grundläggande problem är att det inte varit möjligt att verifiera härdstrilarnas funktion under realistiska omständigheter, alltså en simulerad olycka. Om inte alla bränslepatroner kyls kommer några av dem att få kapslingsskador som skapar växande problem med kylningen och kan leda till ytterligare skador på härden och i värsta fall till en härdsmälta. I senare reaktorer ligger matarvattenpumparnas rör inne i reaktortanken och det finns inga röranslutningar i tankens botten. Det minskar risken för allvarliga skador.

EU-kommissionen skriver i förslaget till revidering av kärnsäkerhetsdirektivet att Åldrande säkerhetsrelaterade strukturer, system och komponenter i en kärnteknisk anläggning, och särskilt försprödning av de delar som av praktiska skäl är svåra att ersätta, såsom reaktortryckkärl, innebär en naturlig gräns för godtagbar fortsatt drift. Från såväl säkerhetsteknisk som ekonomisk synpunkt är gränsen för den operativa livslängden vanligtvis 40 år efter det kommersiella idrifttagandet.

Medan länder som Belgien, Storbritannien och Tyskland tar gamla reaktorer ur drift vill de svenska företagen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) förlänga drifttiden med 10-20 år och höja effektuttaget. Med tanke på det stora antalet incidenter och oplanerade stopp i svenska reaktorer är det förvånande att SSM är positiv både till drift efter 40 år och till effekthöjningar i gamla reaktorer. Effekthöjningarna (mer än 30 % i Oskarshamn 2) innebär att mycket mera restvärme än tidigare måste kylas bort efter en eventuell olycka. Ändå har inte härdstrilarnas kapacitet förstärkts.

SSM har försatt sig i en potentiellt knepig situation genom att förorda att avgifterna till kärnavfallsfonden ska beräknas utifrån hypotesen om att alla reaktorer kan gå i minst 50 år och dessutom med högre drifttillgänglighet än de hittills uppvisat. Myndigheten skapar därigenom förväntningar på att driften ska få fortsätta trots att det kan finnas säkerhetsmässiga skäl till stängning.

Samtliga rödgröna oppositionspartier har lovat stänga reaktorer i den takt som de kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. De tre aktuella reaktorerna har under de senaste åren i snitt levererat ca 11 TWh till nätet, medan det svenska elexportöverskottet legat på 14-15 TWh. Det finns således utrymme för att stänga dem. Men Stefan Löfven har att döma av uttalanden under valrörelsen i denna fråga en annan uppfattning än partikongressen och den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Att inom ca 10 år avveckla ytterligare några reaktorer bör inte heller vara förenat med någon större svårighet. Däremot riskerar det, som framgår av analysen i min nya bok Farväl till kärnkraften?, att bli mera komplicerat att avveckla de sista”

Per Kågeson, fil.dr. i miljö- och energisystemanalys

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.