Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: Slussens ombyggnad kan hjälpa Mälarens ekosystem

Publicerad: 10 Maj 2012, 10:59

Endast en bråkdel av Mälarens värdefulla strandmiljöer återstår sedan den hårda regleringen på 40-talet – men det nya förslaget till vattendom ger dem en chans att återhämta sig, skriver Andreas Burghauser och Monica Granberg


Ämnen i artikeln:

Mälaren

”Det har snart gått 80 år sedan Slussen i Stockholm med den välbekanta klöverbladslösningen för biltrafiken invigdes. Sedan dess har mycket hänt med vårt samhälle. Nu när Slussens betong har tjänat ut och grundläggningen obönhörligt sjunker måste Slussen rivas och byggas upp från grunden igen.

Det ger oss en chans att skapa ett Slussen som är anpassad för vår tid och för framtiden, med mindre plats för bilar och mer för människor, med större närhet till vattnet, smidigare kollektivtrafiklösningar och med attraktiva mötesplatser som tillvaratar det unika läget mellan Gamla stan och Södermalm.

I samband med att Slussen byggs om öppnar sig också möjligheten att minska de oacceptabelt höga översvämningsriskerna i Mälaren och förbättra förutsättningarna för den strandnära naturmiljön runt sjön.

Översvämningsriskerna beror inte på klimatförändringar utan på att det idag inte är möjligt att tappa ut tillräckligt mycket vatten från Mälaren till havet när det rinner mycket vatten till sjön.

När Slussen byggs om fördubblas tappningskapaciteten från dagens cirka 800 m3/sek till cirka 2000 m3/sek. När kapaciteten ökar behöver Mälarens reglering göras om. Den 9 mars i år lämnades Stockholms stads ansökan om ny miljödom till Mark- och miljödomstolen i Nacka.

Mälaren är dricksvattentäkt för två miljoner människor. En allvarlig översvämning med bräddning av orenat avloppsvatten skulle kunna leda till att sjön helt eller delvis slås ut som vattentäkt. Den större avtappningskapaciteten och den nya regleringen av Mälaren tryggar även andra samhällsviktiga funktioner som el- och fjärrvärmeförsörjning, bebyggelse och infrastruktur i hela Mälardalen och viktiga kulturarv som Birka och Gripsholms slott.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, delar de här bedömningarna och menar att ett effektivt sätt att sänka risken är att ändra regleringen av Mälaren och öka tappningskapaciteten, då skulle inte de höga vattennivåerna inträffa.

Den nya regleringen tar också mycket större hänsyn till de strandnära naturmiljöerna. Historiska analyser som gjorts inom ramen för Slussenprojektet visar att endast en bråkdel av de betydelsefulla strandekosystemen återstår som en följd av att Mälaren reglerades på 40-talet. Växlingen mellan olika vegetationstyper i strandängsmiljön sker på bara några centimeters höjdskillnad, vilket leder till att mycket små förändringar i regleringen kan få stor påverkan på ekosystemen. Den nya regleringen ger bättre förutsättningar för växt- och djurliv i strandängsmiljöerna och förutsättningar för god bevarandestatus i samtliga de Natura 2000-områden som påverkas av Mälarens vattenstånd.

Färre perioder utan tappning från Mälaren ger bättre vattenomsättning och bidrar till förbättrade syreförhållanden i Saltsjön och innerskärgårdens djupare områden. En ny fiskvandringsväg planeras i Slussen som gör det möjligt för alla fiskarter, bland annat ål, att ta sig mellan Saltsjön och Mälaren.

Nya Slussen klimatanpassas för de förväntade klimatförändringarna de närmaste 100 åren och avtappningskapaciteten i nya Slussen ger Mälaren ett gott översvämningsskydd de närmaste 50-100 åren. Den nya regleringen klimatanpassas däremot inte, framförallt med hänsyn till den strandnära naturmiljön som skulle påverkas negativt av det, utan regleringen kommer att behöva göras om framemot mitten av seklet.

Stockholms stad tar genom de planerade åtgärderna ett viktigt initiativ för att förbättra miljön i och runt Mälaren. De planerade åtgärderna är positiva för vattenmiljön eftersom översvämningsrisken och dess konsekvenser i form av grumling, utlakning av föroreningar, närsalter och smittämnen kraftigt minskar. En ny reglering är dock inte den enda åtgärden som behövs för att långsiktigt förvalta en av Sveriges viktigaste vattenresurser. Stockholms stad välkomnar fler initiativ till exempel för att minska övergödningen och utsläppen av kemiska ämnen och bekämpningsmedel till Mälaren”

Andreas Burghauser, projektchef och Monica Granberg, miljöansvarig, Projekt Slussen, Stockholms stad

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Mälaren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.