Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Debatt: ”Var fanns åsikterna när beslutet fattades år 2000?”

Publicerad: 28 September 2009, 07:20

Det har riktats mycket kritik mot åtgärdsprogrammet och miljökvalitetsnormerna inom Ramdirektiv vatten i EU. Nu ger experter på Världsnaturfonden sitt perspektiv.


Nu har åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Ramdirektiv vatten presenterats och konsekvenserna av EU:s beslut år 2000 om åtgärder för att skydda Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten har blivit mer konkreta.

De förslag som vattenmyndigheterna sänt ut på remiss har engagerat många och alla näringar och samhällssektorer som på något sätt använder vatten har fått kalla fötter.

Vatten är, liksom luft, gränslöst. Floder, sjöar och hav styrs inte av nationella, regionala eller kommunala gränser och måste därför hanteras utifrån sina naturliga förutsättningar. Ytterst handlar det om att långsiktigt säkra såväl kvalitet som kvantitet på Europas vattenresurser för framtida generationer.

WWF har aktivt deltagit i förberedelsearbetet inom EU för Ramdirektivet och sedan beslutet 2000 arbetat aktivt för att det skall vara ett effektivt verktyg för att bland annat uppnå svenska miljömål, som:

– Bara naturlig försurning

– Ingen övergödning

– Levande sjöar och vattendrag

– Hav i balans samt levande kust och skärgård

– Myllrande våtmarker

– Ett rikt växt och djurliv

– Giftfri miljö

– Grundvatten av god kvalitet

Alla dessa miljömål berörs direkt eller indirekt av hur väl arbetet med Ramdirektivet genomförs och målet med ”god ekologisk status” uppnås i våra vatten..

I de flesta av de mycket kritiska remissvar som kommit in berörs inte Ramdirektivets miljömål, och än mindre de svenska miljömålen. Istället anses att det blir för dyrt, vattenmyndigheten har fått för stark roll, målen skall inte vara bindande, det behövs flera undantag, dataunderlaget är dåligt, politiska avvägningar kan inte göras, och så vidare.

Att dataunderlaget
är dåligt beror ju faktiskt på att vattenarbetet i Sverige varit fokuserat på kemisk/fysisk vattenkvalitet inte biologisk. Därför är dataunderlaget för till exempel fisk eller makrofyter (högre växter) dåligt. Detta faktum talar ju snarast för att Sveriges vattenarbete tidigare haft brister.

Om vattenmyndigheten fått för stor roll beror nog det mer på att vare sig denna eller föregående regering tagit Ramdirektivet på allvar både vad gäller mandat och resurser. Ramdirektivet är en typ av lag. Nu ropar många efter politiska ställningstaganden, men var fanns dessa åsikter då ramdirektivet förhandlas i Europaparlamenetet och Europakommissionen innan det antogs 22 december 2000?

Frågan är om SKL, LRF, Skogsindustrierna med flera i grunden anser att vattenarbetet i Sverige har bedrivits på ett bra sätt och det faktum att flera av miljömålen ovan är orealistiska?

Det är WWF:s uppfattning att just det nya målet ”god ekologisk status” är det som förorsakar mycket av kritiken. Helst plötsligt raseras en del av bilden av Sverige som landet med hög vattenkvalitet. Mängder av dammar, sänkta sjöar, uträtade åar, kulverterade bäckar stör den positiva bilden då ju i begreppet god ekologisk status även hydrologi och morfologi skall bedömas. Det förtjänar att påpekas att de förslag som diskuteras om utbyggnad av vattenkraften kommer att förvärra läget.

Enligt uppgifter i år så bedömer vattenmyndigheterna att 40 procent av Sveriges sjöar och vattendrag inte når EU:s mål, för kustvatten är siffran 95 procent! Tvärtemot flera tunga remissinstanser så är WWF kritiskt till de mycket generella och generösa tidsundantagen där målen flyttas fram från 2015 till 2021. Detta då ju också kvaliteten på våra sötvatten påverkar Östersjön.

Det är också angeläget att åtgärdsprogrammen utvecklas så att det framgår vad som skall göras, i vilken prioritetsordning av vem och till vilka beräknade kostnader. Det finns risk för att arbetet försenas på grund av dessa oklarheter. WWF anser att det behövs ett övergripande program för det arbete med kompletteringar, översyner, genomförande med mera som i första hand vattenmyndigheter och länsstyrelser bör svara för. WWF föreslår att regeringen beslutar om ett sådant program.

Vidare anser WWF att arbetet behöver breddas och öppnas upp så att såväl de tänkta utförarna av åtgärderna som vattenanvändarna på ett betydligt tidigare än hittills skett bjuds in att deltaga i arbetet. Ett helt nytt arbetssätt måste till för att få en riktig delaktighet.

Vattenmyndigheterna har arbetat under orimlig tidspress och med knappa resurser. Trots att kritik kan riktas mot Vattenmyndigheternas arbete, anser WWF att de lyft den svenska vattenvården. WWF ser med förväntan fram emot vattenmyndigheternas kommande arbete.

Regeringen har nu föreslagit att en ny ”vattenmyndighet” skall inrättas med ansvar såväl för sötvatten som för hav. Vattenmyndigheterna samt delar av naturvårdsverket och Fiskeriverket skall ingå. WWF ser med spänning fram mot det konkreta förslaget och förutsätter att bindande mål för vattenkvaliteten bibehålls för sötvatten och införs för hav.

Peter Westman, Naturvårdschef, WWF
Lennart Henrikson, vattenexpert WWF
Lennart Gladh, projektkoordinator Östersjön

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.