Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Den dagen en verklig olycka inträffar ska vi vara beredda”

Publicerad: 6 september 2012, 09:11

Samtliga Östersjöländer samlades i förra veckan i Finska viken för att öva på hur man gemensamt ska agera vid ett större oljeutsläpp. Miljöaktuellt fanns på plats och fick en pratstund med Bernt Stedt vid svenska Kustbevakningen.


När ett torrlastfartyg körde rätt in i tankbåten ”Poor Luck” var katastrofen ett faktum. Över 15 000 ton olja läckte rätt ut i Finska viken, inte långt från Helsingfors.

Enligt Bernt Stedt, räddningstjänstchef på svenska Kustbevakningen, var det här påhittade scenariot väldigt trovärdigt. Fartygstrafiken i Östersjön, inte minst oljetransporterna, förväntas nämligen öka kraftigt under de kommande åren. Samtidigt är Östersjön redan i dag ett av de mest trafikintensiva områdena i världen. Årligen är det cirka 100 000 fartyg som passerar in och ut här varav cirka 20 procent är tankfartyg som i sin tur årligen för med sig ungefär 250 miljoner ton olja.

Bernt Stedt, Kustbevakningen. Foto: Anders Hellberg

Den simulerade olyckan i Finska viken var en del i de så kallade Balex Delta-övningarna som årligen har anordnats i Östersjön ända sedan 1989 och som något av de nio Östersjöländerna turas om att leda. I år var det Finlands tur att hålla i övningen som blev den största någonsin. Värdnationen ville ha en rejäl olycka att utgå från vilket ledde till att över 70 fartyg av olika slag kallades in och sammanlagt över 500 personer deltog.

– Något så här stort utsläpp i verkligheten har vi som tur är ännu inte haft i Östersjön, säger Bernt Stedt till Miljöaktuellt.

Enligt Stedt syftar övningarna dels till att besättningar och fartyg ska kunna träna med sin utrustning. Dels är det ett sätt att testa att samarbetet mellan Östersjöländerna verkligen fungerar som det ska och att varje land som är utsett till arrangörsland klarar av att hantera en sådan här situation.

– Övningen gör vi för att vara förberedda den dagen en verklig olycka inträffar. Det handlar om att på ett korrekt sätt kunna alarmera varandra när någonting har hänt, att begära assistans från andra länder och när den väl har kommit fram så ska landet som tar emot också kunna koordinera och leda insatsen med både de egna och de internationella enheterna.

Tre av de större olyckorna som skett i Östersjön sedan 1990-talet har alla klarats av relativt bra, enligt Bernt Stedt bland annat just för att samarbetet har fungerat.

- År 1990 läckte en tanker ut nästan 1 000 ton olja. Fem länder samarbetade och man hade 20 fartyg till sitt förfogande. Mer än 95 procent av oljan kunde man den gången ta hand om.
- År 2001 handlade det om 2 700 ton som läckte ut, där tre länder samarbetade och där man lyckades ta hand om 50 procent av oljan.
- År 2003 rörde det sig om 1 200 ton, återigen var det tre länder som samarbetade och man lyckades denna gång ta hand om nästan 1 100 ton.

– Systemet fungerar. Men vi måste träna på det här varje år. Det man ska komma ihåg är att det är oerhört mycket enklare och billigare att ta upp oljan ute på vattnet. Per ton olja är det mellan tio och hundra gånger så dyrt att ta upp oljan på land längs med stränderna än vad det är att ta upp den ute till havs.

(Källa: Helcom, 2011)

Varje år sker drygt hundra fartygsolyckor i Östersjön varav cirka tio leder till någon form av utsläpp. Skulle en större olycka ske framöver så finns det enligt Bernt Stedt två förutsättningar som måste uppfyllas för att man på ett bra sätt ska lyckas ta hand om stora mängder olja nära själva haveriplatsen.

– Det är för det första tidsaspekten, att man snabbt är där med enheter som begränsar eller behåller oljan i ett så litet område som möjligt, att man kan täta läckor, pumpa om, eller se till att oljan inte kan driva iväg för långt. Sedan är det bra väder som behövs, något som man dessvärre inte kan göra något åt. Är det riktigt dåligt väder med en våghöjd som överstiger två till två och en halv meter, då fungerar inte stora delar av den upptagningsutrustning som finns.

Är vädret dåligt får man helt enkelt vänta. Men man kan då ägna sig åt förebyggande arbete, påpekar Stedt, som att samla så mycket resurser som möjligt till platsen för att kunna sätta in dessa så fort vädret blir bättre. Man kan även göra driftprognoser för att ta reda på var oljan kommer att hamna om 3 timmar, 12 timmar, 24 timmar och så vidare. Kan man då se att oljan är på väg in i känsliga områden kan man börja ägna sig åt att skydda de mest utsatta stränderna.

Enligt Bernt Stedt gick årets Balex Delta-övning bra. Sveriges fartyg på plats tilldelades ett särskilt område där de skulle länsa in vad som skulle föreställa oljefläckar och sedan ringa in och behålla detta i länsar i väntan på att ett upptagningsfartyg kunde komma förbi.

– Den här övningen visar tydligt på fördelarna med att man har en i förväg överenskommen ledningsstruktur för hur det här arbetet ska gå till.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News