Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Den ungerska miljökatastrofen växer

Publicerad: 7 Oktober 2010, 09:16

Frågan många nu ställer sig är om en liknande katastrof kan drabba Sverige.


Ämnen i artikeln:

Gruvdrift

Den brustna industridammen i Ungern har orsakat en av de värsta miljökatastroferna i Europas historia. Ett stort antal personer är döda och skadade av det frätande och giftiga rödslammet som nu också enligt uppgifter nått floden Donau, Europas största flod som rinner genom flera länder och mynnar ut i Svarta havet. Än så länge är ingen helt säker på exakt vad det röda slammet innehåller. Men Greenpeace i Österrike, Ungern och Slovakien, som inlett en egen undersökning då de inte litar på myndigheternas hantering, misstänker att rödslammet  bland annat innehåller arsenik, kvicksilver och bly. Ämnen som naturligtvis leder till allvarliga långsiktiga konsekvenser för människor och natur.

Frågan många nu ställer sig är om en liknande olycka skulle kunna inträffa i Sverige som har gruvdammar liknande den i Ungern. Många drar också paralleller till den svenska Aitik-gruvan som brast år 2000 och Bolidens dammolycka utanför Sevilla 1998. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap menar man emellertid att riskerna i Sverige är betydligt lägre.
– Vad vi känner till finns det i Sverige inte någon industridamm liknande den aktuella dammen i Ungern. Visst har vi gruvdammar i norra Sverige men de innehåller inte frätande eller giftigt material, säger Mikael Eriksson som är handläggare på MSB.

Men anrikningssanden i de svenska gruvdammarna innehåller ju tungmetaller?
– Det gör den absolut. Och en bristande gruvdamm skulle vara allvarligt för miljön. Men människors hälsa skulle förmodligen inte skadas lika allvarligt som i Ungern. Förutsatt att de inte befinner sig direkt nedströms från dammen, vill säga.

Hela två samhällen blev översvämmade då dammen i Ungern brast. Hur ser det ut nedströms från de svenska gruvdammarna?
– De svenska gruvdammarna är konstruerade långt från bebodda områden. Dammen i Ungern verkar ha varit väldigt dåligt lokaliserad.

Idag växer den svenska gruvnäringen och antalet gruvor ökar. MSB är en av de fyra svenska myndigheter som har talrätt då tillstånd till gruvdrift ges. Mikael Eriksson säger att MSB:s uppgift är att se över säkerheten kring gruvprojekten.
– Vi får hantera frågorna efter den lagstiftning vi har, säger han.

I Ungern fortsätter krisarbetet för att hindra skadorna av rödslammet. Myndigheterna dumpar nu sura kemikalier i floderna i området för att försöka neutralisera det högt alkaliska slammet som enligt myndigheterna också innehåller det lätt radioaktiva ämnet kadmium.

Enligt SR Ekot är nu allt vattenliv dött i floden Marcal som ligger nedströms dammläckan i Ungern. Enligt beräkningar som Ekot tagit del av kommer det att ta över ett år att sanera utsläppet.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Gruvdrift

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.