”Det här bör Sverige göra under COP24”

Grunden för att klara klimatmålen är Parisavtalet som alla världens länder står bakom, och som en överväldigande majoritet av de förhandlande parterna levererat klimatlöften till. Men det är på årets COP24 som det avgörs vad dessa löften är värda. Nu finns chansen att höja ambitionerna. Vi ser fem nyckelfrågor, som vi hoppas att Sverige kan genomföra på egen hand och driva inom EU, som ju talar med en röst på COP. Det är följande nyckelfrågor som miljörörelser bör kunna enas om som lägsta godtagbara nivå, som företag bör kunna inarbeta i sina klimatdrivna affärsmodeller och som vi själva kommer att bevaka särskilt under mötet:

1. Utgå ifrån IPCC:s klimatlarm. Det var COP som bjöd in IPCC att producera specialrapporten, som vi fick i oktober och som visar att det finns en teoretisk möjlighet att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader. Men det kräver enorma ambitionshöjningar i klimatarbetet globalt och att vår del av världen mycket snart når netto-negativa utsläpp. Samtidigt visar IPCC att alternativet skrämmer; vid två graders uppvärmning riskerar exempelvis i princip all världens korallrev att drabbas av svåra skador och vi närmar oss oåterkalleliga processer där permafrost tinar och metangas förstärker klimateffekten. Nu måste klimatmötet visa att varningen är förstådd och inarbetas i klimatåtagandena, både vad gäller utsläppsminskningar och ett förstärkt arbete med klimatanpassning.

2. Höj ambitionerna. Över 20 länder, däribland Sverige, stödjer FN:s generalsekreterare i att uppmuntra länder till skärpta klimatmål innan 2020, i linje med Parisavtalets NDC-process. Men varför vänta? Det går förstås att höja ambitionsnivån redan i år, på COP24. Marshallöarna och Fiji har redan utlovat att de kommer med skärpta mål, det vore ynkligt om det stannade vid dessa två. Därtill kan städer, delstater, företag, intresseorganisationer och andra leverera eller skärpa sina klimatmål inom ramen för Talanoa-dialogen, som avslutas på COP24. Eftersom detta breda tryck var så viktigt för att ge oss Parisavtalet, är det angeläget att få till också på COP24. Bland spjutspetsarna vill vi se de tio svenska kommuner som tagit egna koldioxidbudgetar, de nästan 40 Klimatkommunerna, de 80-talet företag i 2030-sekretariatet, dryga dussinet i Hagainitiativet och de flera hundra som antagit Fossilfritt Sveriges utmaningar.

3. Täck upp finansieringen. Vad som sker med klimatfinansieringen efter år 2025, då det nuvarande målet om att mobilisera 100 miljarder dollar per år ska skalas upp, utkristalliseras troligen först efter COP24. Som en signal om fortsatt höga ambitioner vore det välgörande för förhandlingarna om de finansiella hål som USA lämnar efter sig kunde hanteras av andra länder. Denna ökade klimatfinansiering bör i allt högre grad hantera både utsläppsminskning och klimatanpassning på samma gång, vilket bland annat Gröna Klimatfonden visat är klart möjligt. Som största givare per capita till Klimatfonden har Sverige en särskilt viktig roll att fortsatt visa vägen.

4. Kom i mål med regelboken. Parisavtalet var vad som ska uppnås, COP24 är hur. På många sätt är det minst lika viktigt; det är genom att enas om hur vi mäter, redovisar och följer upp klimatarbetet, vilken grad av transparens som krävs, när och på vilket sätt ambitioner skärps, och mycket annat som gör att Parisavtalet kan leverera. På vägen fram till COP24, inklusive det extrainsatta mötet i Bangkok tidigare i höst, har framsteg gjorts men på många håll är motsättningarna fortfarande så stora att det finns risk för kollaps och icke-beslut. Då är en flexibel regelbok bättre, med en process för hur den successivt kan skärpas. Att Sveriges chefsförhandlare signalerat just denna ingång är en mycket värdefull signal som många bör sluta upp bakom.

5. Värna dagens kostnadseffektiva utsläppsminskningar och våga satsa på framtiden. Delar av klimatarbetet kommer i närtid att ses som en kostnad, och då måste varje krona användas så effektivt som möjligt. Vi vill inte se en tävling om vem som spenderar mest, utan om vem som åstadkommer mest. En viktig del i detta är att under Parisavtalets kapitel 6 skapa ett transparent och trovärdigt system för handel med utsläppsreduktioner som kan underlätta för länder att uppfylla sina utfästelser och bidra till att finansiera utsläppsminskningar utanför de egna gränserna. Samtidigt måste blicken höjas bortom möjligheterna till omedelbara utsläppsbegränsningar. Vilka morgondagens tekniska lösningar är, och hur nya livsstilar kan uppmuntras, kan vi bara sia om. På dessa områden är potentialen enorm men risktagandet också större. Länder som Sverige, med hög kapacitet att forska och goda ekonomiska förutsättningar, lämpar sig väl för att axla ledartröjan och investera i att öppna dörrar till framtidens klimatomställning.

Sverige kommer till COP24 med mycket ambitiösa klimat- och energimål som vi har bred politisk enighet om, från miljömålsberedningen och energiöverenskommelsen. Det imponerar och ger en god grogrund för att etablera oss som en självklar samarbetspartner för att genomföra de förändringar som finns i så många av ländernas klimatlöften. Som en part inom EU och som en aktör många vänder sig till kan vi göra positiv skillnad på dessa fem punkter, och säkert andra därtill. Men det görs inte av förhandlingsdelegationen allena – i ett litet, demokratiskt land som vårt kan alla bidra genom att göra sin röst hörd för att hejda klimatförändringarna.

Mathias Fridahl, Linköpings universitet och tankesmedjan Fores, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores.