Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Det kan Djurgården lära av Hammarbys misstag

Publicerad: 30 April 2010, 07:13

Många miljömål uppnåddes inte då man byggde Hammarby Sjöstad. I sommar startar bygget av den nya stadsdelel Norra Djurgårdsstaden. Nu varnar forskare för att upprepa misstagen från Hammarby Sjöstad.


Bygget av Norra Djurgårdsstaden planeras starta till sommaren 2010 och den första inflyttningen beräknas till 2012. Nu lyfter KTH-forskarna Sofie Pandis Iverot och Nils Brandts fram fem viktiga erfarenheter från byggandet av en liknande stadsdel – Hammarby Sjöstad. Forskarna varnar för att miljösatsningen i den nya stadsdelen kan stjälpas om man inte tar till sig dessa erfarenheter.

De första av de fem erfarenheterna som forskarna tar upp är behovet av en god målformuleringsprocess och en dynamisk uppföljning av målen. I Hammarby Sjöstad fanns det tydliga brister i förankringen och uppföljningen av de operationella målen. Bland bidrog detta till att enrgimålen missades grovt.
– Det måste gå att diskutera och revidera miljöprogrammet även när byggnationen av det nya området är påbörjat. Det är givetvis bra att tidigt slå fast antal förbrukade kilowattimmar per kvadratmeter, men man ska också vara beredd på att världen förändras. Inte sällan byggs en ny stadsdel under flera decennier och världen ser inte likadan ut om 20 år som idag. Exempelvis Hammarby Sjöstad hade samma mål under nio års tid, säger Sofie Pandis Iverot som är doktorand vid Industrill Ekologi på KTH.

Energieffektiviteten i Hammarby Sjöstad är långt ifrån föredömligt.

Den andra erferenheten är att människan måste komma närmare miljön. Att de operationella målen inte nåddes i Hammarby Sjöstad berodde enligt forskarna till stor del på att tekniken i stadsdelen inte räckte till. Forskarna menar att man itne kan lita på att tekniken löser alla problem. Istället är det viktigt att de boende får möjlighet att påverka och förstå sin egen koppling till miljön och den tekniska infrastrukturen.

Den tredje erfarenheten är att miljömålsättningen ska vara med tidig i stadsplaneringsprocessen. Man måste helt enkelt få med miljöprogram tidigare än vad som gällde för Hammarby Sjöstad.
– Det skulle vara himla härligt och bra om dessa skulle finnas på pränt tidigt i processen. Annars kommer miljömålen in efter det att områdets gestaltnig redan tagit form, i värsta fall när byggnationen redan påbörjats. Då finns det stor risk att miljömålen inte ligger i linje med andra målsättningar för projektet. Ett exempel från Hammarby Sjöstad är gestaltningsmålen som resulterade i stora fönster med sjöutsikt i nordlig riktning. Den nordliga riktningen ger vacker utsikt men påverkar även energiförbrukning som troligtvis blir högre än om fönstren hade haft en sydlig riktning, säger Sofie Pandis Iverot.

Den fjärde erfarenheten är att det finns ett behov av tydligare styrmedel för att miljöprofilen skall uppnås. Stadens styrning var otydlig i markanvisningarna för Hammarby Sjöstad. Forskarna menar att detta är ohållbart och att staden måste koppla miljökraven till markanvisningen så länge staden äger marken – vilket är fallet i Norra Djurgårdsstaden.

Den femte erfareneheten är att det är viktigt att det finns en tydlig vision och helhetssyn för stadsutvecklingen. En tydlig vision kan utgöra en stark drivkraft för de olika aktörerna i stadsplaneringsprocessen. I Hammarby Sjöstad fanns en tydlig vision, bland annat i kretsloppstänkandet, som skapade nya systemlösningar inom ett antal områden. Idag menar forskarna att en liknande vision inom klimatområdet är att önska då man bygger Norra Djurgårdsstaden.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.