Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag23.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Det man inte vet kan man visst ha ont av

Publicerad: 13 November 2009, 07:30

NASA måste ibland senarelägga en start. Orsaken – en blixt har slagit ned i närheten.


När en blixt slår ned nära startplattorna i Cape Canaveral eller Kennedy Space Flight Center kan det hända sig att de väldiga strömmarna kan ha skadat någon del av raketen eller rymdskytteln så att dessa måste testas igen, innan man törs skjuta upp dem.

Det handlar inte om att blixten skulle kunna tända på motorn, utan det är snarare skador på de elektriska systemen man är rädd för. Det finns trots allt några mil kabel inuti raketerna och några tusental pumpar, ventiler och motorer. För att inte tala om kommunikationssystemen, eller alla system som finns inuti nyttolasten, till exempel en kommunikationssatellit.

En omtest är oerhört dyrbar och försenar dessutom uppskjutningen. Kunde NASA på något enkelt sätt få reda på hur kraftig blixten var och/eller var en ny blixt kan förväntas slå, skulle mycket vara vunnet. Givetvis har NASA och amerikanska vädertjänsten redan blixtlokaliseringssystem, men problemet är att noggrannheten är för dålig, både till position och energi.

NASA har faktiskt redan tvingats avbryta rymdskyttelavskjutningar 116 gånger, varav 72 av tekniska skäl, men ändå hela 45 för vädrets skull.

Professor Tom Marshall och hans student Lauren Vickers hoppas att deras nykonstruerade antenn för blixtundersökningar kan hjälpa NASA inför nya uppskjutningar.

Ett annat problem är att man inte vet var ett molns elektriska centrum befinner sig, så om man skulle skjuta upp en raket tvärs igenom ett åskmoln, kommer man att trigga en urladdning som kan slå igenom raketen och förstöra denna?

Det har redan hänt en gång, och var och en kan inse kostnaderna. Det var 1987 som en Atlas-Centaur-raket förstördes genom just en sådan urladdning.

Professor Tom Marshall vid University of Mississippi menar beklagande att vi människor ännu inte vet särskilt mycket om blixten. Så professorn och en av hans studenter har ägnat sig åt att bygga en ny sorts antenn som kan mäta blixtens energi både när den slår upp från marken och returen från molnet. När apparaturen är färdigutvecklad hoppas han att den ska kunna hjälpa NASA att ta kostnadsbesparande beslut om uppskjutningar. Antennen kan visa exakt var laddningarna finns i molnen och hur stora laddningarna är, betydligt bättre än med dagens metoder.

Se vidare SMHIs artikel om blixtlokalisering: http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5974&l=sv

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.