Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Det regnar på månen

Publicerad: 18 November 2009, 06:53

Det strilar inte till vardags. Men det finns ”betydande mängder” vatten.


– Vicken jäkla smäll, skulle Dynamit-Harry ha sagt den 9 oktober när bärraketen till LCROSS (Lunar CRater Observation and Sensing Satellite) störtade i en krater på Månen. Då regnade det för en kort stund, eftersom nedslaget kastade upp en plym av vatten-is som var cirka 10 kilometer i diameter och 1,6 kilometer hög. Satelliten som tittade på, såg mer än 100 kilo vatten i molnet. Allting kom ur den krater på 20-30 meter som bärraketen slog upp.

Bildförbättrad plym av vatten-is och annat damm som slog upp när Cenatur-steget slog i marken.

Experimentet i oktober syftade till att störta en 2,2 ton tung bärrakt i den 100 kilometer breda kratern Cabaeus. Denna krater, som befinner sig nära Månens sydpol, ligger i ständig skugga. Eftersom kratern alltid är mörk, tänker man sig att den fungerar som en sk kallsänka, dit lättflyktiga ämnen kan migrera från andra delar av Månen, som är betydligt ”varmare”.

Nedslaget skapade en dubbel plym med material från kraterns botten. Den första plymen slog upp i hög vinkel och bestod av ånga och fint damm, och den andra hade lite lägre vinkel och bestod av tyngre material. Detta material hade inte sett solens ljus på flera miljarder år.

Den stora mängd väte man observerat vid Månens poler har länge förvånat vetenskapen. LCROSS-kraschen har (bokstavligen) kastat ljus över vattenfrågan. Det kan finnas mer vatten och i större kvantiteter än man tidigare anat. De permanent skuggade områden vid polerna kan också skvallra om solsystemets historia på ungefär samma sätt som borrkärnor av is kan berätta om Jordens historia. Dessutom ärf vattnet en potentiell resurs för framtida utforskning av Månen.

Det finns andra ämnen jämte vattnet, ämnen som kan ha samlats från meteoritnedslag under miljarder år.

Man talar om ”kopiösa” mångder vatten. En forskare beskrev den uppkastade plymen som ”flera dussin hinkar”.

– Vi hittade inte bara lite grann, utan det rör sig om betydande mängder, sade Anthony Colaprete, chefsforskare vid LCROSS-projektet.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.