Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”Det ska löna sig att skvallra”

Publicerad: 19 januari 2005, 11:37

Sömnlösa nätter väntar svenska mutkolvar, nu när Christer van der Kwast får kraftigt stärkta resurser för korruptionsbekämpning. En lång rad lagändringar blir också aktuella för att sätta åt brottslingarna i svenska företag och myndigheter. – Sverige måste ge upp synen att man inte ska kunna få någon fördel av att avslöja brott som man själv och andra har begått, säger Christer van der Kwast.


Under den 18 månader långa försöksperioden med en specialgrupp mot korruption har antalet fall mer än tredubblats – och det blir inte färre när verksamheten nu permanentas och utökas.

På bordet ligger just nu 56 misstänkta fall av korruption. Många av dem kommer att segla upp till åtal redan under de närmaste månaderna.

Parallellt med processandet jobbar Christer van der Kwast med att utveckla arbetsmetoderna och tänka ut lagändringar som gör det enklare att bevisa och straffa.

– Vi vänder på många stenar och det är mycket som kryper fram.

Med den nya enheten som började arbeta vid årsskiftet har han fått bättre förutsättningar att städa upp i korruptionsträsket. Att ha resurserna samlade på ett ställe anser han vara en enorm operativ fördel men också bra för rättssäkerheten – alla fall får samma rättsliga bedömning.

På plats finns sedan tidigare tre anställda åklagare och två inlånade. Nu utökas styrkan med ännu en åklagare och en ekonom.

– Sedan får resursfrågan ge sig, säger Christer van der Kwast som räknar med att ytterligare förstärkningar efter hand som korruptionshärvorna nystas upp.

– Lagföringsdelen kommer strax att se helt annorlunda ut. Systembolaget drar ruskigt många åtal, i första vändan en 70-tal men totalt över hundra. Men man ska inte ha överdrivna förväntningar om stora antal åtal utan det handlar framför allt om att få fram rätt slags mål.

Skärper uppmärksamheten
Enheten satsar på att ta många egna initiativ. Omvärldsbevakning bedrivs både genom massmedia och genom kontakter med Riksrevisionen, Konkurrensverket, Upphandlingsnämnden, skattemyndigheterna och andra samhällsorgan.

– Riksrevisorerna har spetsat sin organisation och driver revisionerna längre vilket innebär att de ser saker som kan vara problem ur korruptionssynpunkt, säger Christer van der Kwast.

– Vi kommer att skapa mer uppmärksamhet för korruptionsfrågorna. I Sverige har vi inte varit vana vid att tänka på att vissa handlingar kan vara straffrättsliga ur korruptionssynpunkt. Det har varit ett disigt och dolt område.

Nu är tentaklerna ute. När Dagens Miljö träffar Christer van der Kwast har han bara de senaste dagarna uppmärksammat ett par misstänkta fall genom tidningsskriverier.

– Vi väntar inte på några anmälningar utan sätter nu igång grundundersökningar direkt när vi ser något misstänkt.

Vill bryta tystnaden
Han är förvissad om att kunna bryta upp den ”tystnadens kultur” som genomsyrar svenskt näringsliv och som innebär att ingen skvallrar på någon annan.

– Det händer att företag hör av sig men det är ganska ovanligt. Det ligger mycket i resonemanget att det är fult att skvallra, men nu börjar företagen röra på sig och Skanska är ett exempel.

– Det krävs att företagsledningen om-famnar arbetet mot korruption och reagerar mot övertramp och framför allt gör rätt själva. Pr-mässigt kan det kosta mycket pengar att delta i korruption. Samtidigt är det ett svårt beslut för företagen – ska man riskera att det blir offentligt eller hoppas på att det glider undan och inte får någon uppmärksamhet?

– Jag hoppas att företagen lyfter blicken och inser att även om korruptionsbrott är tråkigt att uppmärksamma för stunden så är öppenhet en allmännyttig sak som på sikt ger företaget en stor pr-vinst när de kan visa att de har rena händer.

– Det är viktigt att företaget har en tydligt markerad hållning mot korruption. Det ger syndarna mindre manöverutrymme att skylla på någon annan.

Han är väl medveten om dilemmat för mellanchefer på svenska dotterbolag ute i världen, där det ibland inte finns någon marknad om man inte smörjer nyckelpersoner.

– Mellancheferna är trängda. Kanske måste valet bli att upphöra att finnas på den marknaden. Skanska är ett exempel på företag som bestämt sig för att inte verka på vissa marknader.

Hur ska svenska företag hantera den kinesiska marknaden, där det ofta krävs att affärsmän smörjer beslutsfattare ända upp på regeringsnivå?

– Jag förstår att man måste ha lokala kontakter för att jämna vägen för affärer, men man måste vara uppmärksam på vad det innebär. Det är oerhört farligt att skicka stora pengar genom dessa kanaler, eftersom alla förstår att där ofta döljer sig pengar som går till mutor. Exakt hur företagen ska hantera detta vet jag inte, men de måste göra ett val.

Även svenskt bistånd är under luppen, särskilt när det gäller länder där man kan misstänka att personer på regeringsnivå fyller sina bankkonton.

– Nytillträdda ledare i dessa länder säger alltid att de ska bekämpa korruptionen, men efter en tid visar det sig ofta att de själva har satt pengarna i Schweiz, säger överåklagaren och tar fusket inom FN:s olja- och matprogram i Irak som ett aktuellt exempel på problem inom bistånd.

– Det är vanligt med korruption inom alla biståndsorganisationer, där man fattar beslut om att hjälpa till och sedan skickar pengar. Kontrollsystemen kommer i bakvattnet och är sällan i paritet med de stora belopp som vandrar ut, säger Christer van der Kwast som för närvarande har ett par ärenden som berör Sida.

– Det är viktigt att inte göda korruptionen eftersom vi vet att det motverkar syftet med att lyfta dessa länders utveckling.

Tuffare lagar på gång
Mer effektiva lagar finns också på Christer van der Kwasts agenda. Hårdare straff är inte det primära (nu är maximistraffen uppe i sex år) men lagarna behöver bli tydligare.

– Lagstiftningen bör ses över. Vissa ringa fall kan föras bort, säger Christer van der Kwast och tänker bland annat på representation och andra ”marknadsföringsåtgärder som går lite långt”.

Kravet på dubbel straffbarhet (vilket gör det fritt fram för svenska företag att muta till sig affärer i länder som saknar en fungerande lagstiftning mot korruption) är ett problem som han vill ha löst. Han anser att USA har ett bättre system.

En annan amerikansk modell Christer van der Kwast gärna övertar är ”plea bargaining”, som innebär att brottslingar som samarbetar med myndigheterna får strafflindring.

– Vinsterna med strafflindring är mycket stora och skälen mot det är inte så starka. Det har sagts att detta skulle vara en främmande fågel för svensk lagstiftning men jag anser att man måste ge upp synen att man inte ska kunna få någon fördel av att avslöja brott som man själv och andra har begått.

Plea bargaining har redan haft betydelse i svenska utredningar, som i det så kallade Världsbanksfallet, där svenskar misstänks ha mutat till sig affärer från tjänstemän i Världsbanken. Svenskarna har varit samarbetsvilliga och har i en överenskommelse med amerikanska staten ställt sig till förfogande även för svenska myndigheter. Personerna har fällts i tingsrätten och fallet ligger nu för prövning i hovrätten.

…men vem ska straffas?
En av de svåraste frågorna i korruptionshärvor är vem som är ansvarig och ska straffas. Vanligen åker mellanchefer dit, medan vd och andra överordnade går fria vilket ofta upplevs som orättvist.

– Vi siktar på att straffa högsta möjliga nivå som går att bevisa, säger Christer van der Kwast. Men det är inte lätt att klargöra om den som har mutat har gjort det med sanktion från cheferna. Det kan vara en mellanchef som vill glänsa med sina försäljningssiffror och ledningen vet hur det går till, men bevismässigt är det svårt att få fram vad som gjorts upp mellan skål och vägg. Även om det kan tyckas som att fel person får bära huvudansvaret är det viktigt att dessa straffas eftersom de i alla fall har medverkat i brottsligheten.

Det är alltid personerna som straffas – inte företagen. Christer van der Kwast vill dock att företagen i framtiden tvingas böta.

– Höga kostnaderna svider i skinnet och får företagen att fokusera på att bekämpa korruption.

Det skulle försvåra för de mindre seriösa företag som arbetar efter principen ”plausible deniability”, det vill säga använder sig av mutor men systematiskt ser till att inget kommer på papper.

Farligt att vara hjälte
Christer van der Kwast vill även se fler ”whistle blowers” – anställda med civilkurage nog att avslöja oegentligheter – i svenska företag och myndigheter. Han vill därför förbättra det lagmässiga skyddet för avslöjarna.

– Det krävs ett bättre skydd mot att whistle blowers blir utstämplade i sina företag. Det finns gott om exempel på att folk som har vågat sig fram har råkat illa ut, bland annat inom EU-organisationer och vår egen ”Mannen på fyren”. Men det finns också de som har blivit hjältar, exempelvis de två kvinnor som sänkte Enron och Worldcom.

(”Mannen på fyren” var kartografen som avslöjade att ett grund fanns registrerat men ej hade ritats på sjökorten. Han blev utfryst av sin statliga arbetsgivare genom ett ensamt arbete som fyrvakt.)

De flesta har goda skäl att tänka sig för innan man avslöjar den fifflande chefen eller kollegan. Kan man vinna matchen eller blir det chefen som tar hem spelet och man själv som får sparken? Ska jag verkligen äventyra familjens försörjning?

– Inom alla seriösa företag bör man ha en hotline, en kontrollinstans, som tar emot tips och utreder. Frågan kom nyligen upp inom ett landsting och där rekommenderade jag också den lösningen. Företagen måste ha ett system som dels tar hand om den interna utredningen, dels för informationen vidare till oss. Vi har ett par aktuella fall där vi har fått information från svenska storföretag och det är en hoppingivande utveckling.

Sverige pressas av OECD
Inom FN och andra internationella organ är intresset för korruptionsbekämpning nu på topp.

– OECD granskar just nu vad Sverige har gjort för att uppfylla kraven på korruptionsbekämpning och vi får långtgående frågor om vad vi faktiskt har gjort. Den nya Riksenheten mot korruption hade inte kommit till stånd om vi inte varit tvungna att svara upp mot kraven i det här sammanhanget.

– Det har växt fram en bred insikt om att korruptionsbekämpning är en central utvecklingsfråga för länderna. Hela Östeuropa har avancerade korruptionsproblem. Italiens premiärminister sitter på de anklagades bänk. Affärer i Ryssland är inte enkelt att genomföra utan mutor.

Valter Bengtsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.