Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Det styrmedel vi har i dag fungerar utmärkt”

Publicerad: 3 April 2017, 05:00

DEBATT/REPLIK Riksdagsledamöterna Stefan Nilsson, Annika Hirvonen Falk och Niclas Malmbergs debattartikel om rött kött innehåller flera faktafel. En balanserad kost i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer fungerar utmärkt, skriver Magnus Därth, vd för Kött och Charkföretagen.


Riksdagsledamöterna Stefan Nilsson, Annika Hirvonen Falk och Niclas Malmberg (MP) skriver på Aktuell Hållbarhets debattsida den 22 mars om en klimatskatt på rött kött. Klimatfrågan är som bekant oerhört komplex och det är därför vanskligt att ringa in alla relevanta fakta i en debattartikel, vare sig den kommer från ovan nämnda personer eller från kött- och charkbranschen som jag själv företräder. Dock reagerar vi i branschen kraftigt på den stora mängd flagranta faktafel som Miljöpartiets företrädare uttrycker i sin debattartikel. Jag bemöter de viktigaste nedan.

Nilsson, Hirvonen Falk och Malmberg skriver att klimatpåverkan från köttproduktionen ökar på grund av en fortsatt ökad köttkonsumtion och hänvisar till beräkningar som visar att köttproduktion är orsak till ungefär en femtedel av alla klimatpåverkande utsläpp globalt. Det är oklart vilka beräkningar man hänvisar till globalt, men här i Sverige visar den senaste statistiken att vi äter mindre rött kött och betydligt mer fågel som ju, även enligt debattörerna själva, har mindre klimatpåverkan.

Debattörerna hävdar vidare att rött kött har en särskilt stark negativ påverkan på klimatet. Sanningen är att klimatpåverkan från rött kött kan sträcka sig från cirka 26 kilo CO2-ekvivalenter/kilo (nötkött) till cirka 6 kilo CO2-ekvivalenter (griskött). Tittar man på hur enskilda gårdar presterar kan variationen vara ännu större. Vad gäller djurens påverkan avseende metan kan konstateras att betande djur i hagmarker gör landskapet rikt på värdefulla växter, insekter och fåglar och de krävs för att nå miljökvalitetsmålen avseende biologisk mångfald.

Man hävdar vidare att vi i Sverige äter dubbelt så mycket rött kött som Livsmedelsverket bedömer som hälsosamt. Detta är ett rent faktafel – enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter svensken i genomsnitt 640 gram tillagat rött kött per vecka. Rekommendationen är 500 gram tillagat rött kött per vecka, vilket innebär att svensken äter cirka 20 procent mer kött än rekommendationen. Konsumtionsutvecklingen i detta avseende går dessutom i den riktning som Livsmedelsverket rekommenderar, alltså mot mindre rött kött (-0,7 kilo 2016) och mer matfågel (+1,2 kilo 2016).

Debattörerna skriver i samma andetag att ”en minskning av konsumtionen till en nivå motsvarande de vanligaste hälsoråden för rött kött (300 gram i veckan)…”. Vi kan konstatera att världen över är rekommendationen från myndigheterna densamma som i Sverige, det vill säga 500 gram tillagat rött kött per vecka på individnivå, inte 300 gram.

Slutligen hänvisar man till Parisavtalet och hävdar att enbart ekonomiska styrmedel kan ge en förändring av klimatpåverkan från det röda köttet. Detta stämmer inte heller med verkligheten. Den konsumtionsstatistik som Jordbruksverket publicerade för några veckor sedan visar tydligt att konsumtionen går i den riktning som Livsmedelsverkets rekommendation säger, vilket talar sitt tydliga språk: det styrmedel vi har i dag fungerar utmärkt. En balanserad kost i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer i kombination med faktabaserad information ser vi i kött- och charkbranschen som den effektivaste vägen till att nå såväl klimat- som folkhälsomål.

Magnus Därth, vd för Kött och Charkföretagen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.