Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag20.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Duellen: Är det dags att sluta kalka sjöarna?

Publicerad: 20 December 2011, 12:51

Kalkningen av svenska sjöar har pågått i decennier och kostat miljardbelopp. Har insatsen varit överdriven? Vi frågar Jens Fölster, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och Tobias Haag på länsstyrelsen i Jönköpings län.


Kalkning som ett medel mot försurning i svenska sjöar har pågått sedan 1976 och hittills kostat 4,4 miljarder kronor.
l 2010 kalkades mer än 3 000 sjöar och 900 mil vattendrag.
l Forskarna är överens om att kalkningen har varit nödvändig för att rädda viktiga lokala bestånd av fisk och annan biologisk mångfald, men de är oense om hur stor omfattningen bör vara. I Duellen låter Miljöaktuellt de två sidorna göra upp. Tillåtna vapen är förstås – sylvassa argument.

Kalkmotståndaren Jens Fölster:
Kalkas svenska sjöar i onödan i dag?
– Ja, nästan hälften kalkas i onödan.

Hur menar du?
– För att kalka med statliga medel för naturvård tycker jag att det ska krävas att viktiga arter annars helt ska slås ut. Så är det i knappt hälften av de sjöar som kalkas i dag.

Hur ska man tänka när man minskar på kalkningen?
– Man ska börja med de sjöar där man är säker på att det inte är försurat. Sedan måste man minska kalkdoserna även i de andra och se vad som händer.

Men om man inte vet säkert om en sjö är onaturligt försurad eller inte, hur ska man göra då?
– Man ska trappa ner på kalkningen och följa upp. En åtgärd är alltid en manipulation av naturen, därför måste vi vara säkra på att den verkligen behövs.

Är kalkningsprogrammet förenligt med EU:s vattendirektiv?
– Nej. Om man kalkar utan att det behövs får man ett annat ekosystem än det naturliga och det är inte förenligt med vattendirektivet.

Vad måste göras för att förbättra kalkningsprogrammet?
– Osäkerheter måste hanteras bättre. De politiska riktlinjerna säger i dag att en sjö ska kalkas om den är försurad och försurningen hotar bestånd – men inte hur försurad den ska vara och hur säker man ska vara på att bestånd hotas. Nya riktlinjer behövs.

Har kalkningsprogrammet varit rätt använda skattepengar?
– Det har varit värt en del av pengarna i alla fall, om man sätter värde på naturen. Men om man kalkar för att få ett bättre fiske ska de som fiskar betala. Om man vill ha ett statligt stöd till fritidsfisket bör det inte kallas miljöåtgärd, utan till exempel vara i form av ett regionalstöd.

Kalkförespråkaren Tobias Haag:
Kalkas svenska sjöar i onödan i dag?

– I stort sett inte, men det förekommer.

Hur menar du?
– Vi har nyligen fått nya verktyg och ett nytt underlag som vi kan använda för att bedöma om en sjö är försurad eller inte. Den onödiga kalkningen minskar genom att kalkgivan sänks successivt.

Hur ska man tänka när man minskar på kalkningen?

– Man ska dra ner på kalkningen och se vad man får för effekt.

Men om man inte vet säkert om en sjö är onaturligt försurad eller inte, hur ska man göra då?
– Man ska vara försiktig. Skadan av att få tillbaka försurningsskador är större än skadan av att kalka i onödan.

Är kalkningsprogrammet förenligt med EU:s vattendirektiv?
– Ja. För att få en god status som man eftersträvar i vattendirektivet behöver man kalka ett vatten som är försurat, annars får det inte god status på fisk och bottenfauna.

Vad måste göras för att förbättra kalkningsprogrammet?
– Vi måste bygga på kunskapen så att vi får en så liten osäkerhet som möjligt, genom att fortsätta samla in data.

Har kalkningsprogrammet varit rätt använda skattepengar?
– Ja, de undersökningar som har gjorts visar att man får igen mer i form av fisketillfällen och bevarade fisk- och kräftbestånd än vad kalkningen kostar. Natur- och fiskevård går hand i hand här.
– Enligt kriterierna ska peng­arna gå till sådana vatten som är tillgängliga för allmänheten eller där det finns hotade arter eller något som samhället värderar högt.

Pernilla Strid

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.