Efter Köpenhamn – evakuering i Mikronesien

Mikronesien är en av önationerna i Stilla havet som hotas när havsytan stiger. FN:s klimatpanel IPCC förutspår att havsytan kommer att höjas med en meter under detta århundrade. Det betyder att flera av Mikronesiens låga korallöar kommer att försvinna.

Landets president Emanuel Mori har sedan han tillsattes 2007 rest runt och berättat om sitt folks öde och om hur de redan i dag drabbas av klimatförändringarna. Han vill uppmana alla på klimatmötet i Köpenhamn att påskynda arbetet med att minska utsläppet av klimatgaser.

Hur vill du påverka klimatförhandlingarna i Köpenhamn?
–  Jag är inte tillräckligt kvalificerad för att veta hur vi ska lösa problemen. Det är inte vi som har skapat klimatförändringarna, vi är offer. Vår kultur lever med respekt för och i harmoni med naturen. Vi gör kanoter av löv och navigerar efter stjärnorna. Mitt folk har varit nöjda med det och uppskattat nuet, säger Emanuel Mori.

– Det som händer nu är början på en mardröm. Våra öar är bland de första att drabbas av klimatförändringarna. Konsekvenserna blir katastrofala för vårt land och vårt folk. Medan världens ledare diskuterar ser vi effekterna.

–  Jag lämnar det till vetenskapsmännen och våra utvecklingspartner, USA och EU, att lösa klimatkrisen. Jag litar på att resultatet av förhandlingarna i Köpenhamn leder till något positivt för oss. Naturligtvis kommer vi att rösta för alla förslag som leder till ett bättre klimat, även om åtgärderna kan upplevas som obekväma för några länder.

Vilka effekter av klimatförändringarna kan ni se redan i dag?
–  Kustlinjer eroderas och stränder försvinner. Tyfoner blir vanligare och nyligen har ovanligt höga tidvågor sköljt långt upp på land. När havsvattnet stiger blir dricksvattnet bräckt och skördarna förstörs. Befolkningen på de låglänta öarna har drabbats enormt av detta. Vi ser också att korallreven dör och då försvinner fisken. Människor som lever av fiske tvingas flytta för att hitta bättre fiskevatten.

Hur hanterar ni förändringarna i Mikronesien?
–  En stor del av våra resurser går till klimatprogram. En av de viktigaste uppgifterna vi står inför är att utbilda vårt folk om konsekvenserna när havsytan stiger. Jag har gett i uppdrag åt utbildningsministern att införa klimatkunskap på schemat i skolan, från lågstadiet till universiteten.

–  Vi kommer att bli tvungna att evakuera människor från låglänta korallöar till de högre vulkanöarna. Om invånarna inte förstår allvaret i situationen kan det bli svåra motsättningar. Det kan bli nödvändigt att använda tvång eftersom det är fara för människors liv. Om invånarna är förberedda blir flytten mindre påfrestande för alla.
Hur drabbas Mikronesiens invånare om klimatförändringarna blir så allvarliga att de uppfyller IPCC:s värsta tänkbara scenario?

–  I värsta fall blir vi tvungna att lämna öarna. Det skulle betyda att vi måste köpa land någon annanstans och återuppbygga våra byar där. Men det skulle bli mycket dyrt. För närvarande diskuterar vi metoder för anpassning och folkomflyttningar inom öarna med våra grannländer (Polynesien och Melanesien, även de hotade öriken, reds anm). Anpassning kan innebära att man skyddar grundvattentäkter genom att bygga betongbarriärer mot havet.
Vad har du för förväntningar på det internationella samfundet och länder som Sverige?

–  Det viktigaste är att ni delar med er av kunskap och vetenskapliga rön för att underlätta anpassningsarbetet. Vi behöver hjälp att ta fram riktlinjer för anpassningsåtgärder och resurser för att vi ska klara av att hantera de förändringar vi står inför. l

Miljöaktuellt, redaktionen