Efter M-SD-KD-budgeten: Sverige kan missa EU-miljarder till klimatomställningen

Texten är uppdaterad

I spåren av pandemin inrättade EU en återställningsfond, The Recovery and Resilience Facility, RRF, som skulle ge alla länder möjligheten att få fart på sin ekonomi och accelerera klimatarbetet. Pengar från fonden kommer inte som ett additionellt bidrag till statskassan i största allmänhet. Tilldelningen bygger i stället på medlemslandets ekonomis storlek och på en ansökan där budgetposter som faller inom ramen för återställningsprogrammets villkor godkänns. Det handlar bland annat om digital utveckling och offensiva åtgärder i klimatomställningen.

För Sveriges del finns en ansökan som skulle ge 33,6 miljarder kronor till den svenska statskassan de kommande tre åren, varav 16,3 miljarder är klimatrelaterade kostnader. Den svenska återhämtningsplanen har fått ett preliminärt godkännande av EU, men nu har allt ställts på ända.

Orsaken till det är den statsbudget som med stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har klubbats i Sveriges riksdag. I den budgeten har tre stora utgiftsposter som finns i ansökan om EU:s återställningsstöd lyfts ut.

Oppositionen skriver i budgetbetänkandet att regeringen i stället ska återkomma med en ny ändrad återhämtningsplan med nya budgetposter som ersätter dem som plockats bort, exempelvis ”förslagen om utbyggd laddinfrastruktur, de tillfälligt förstärkta nystartsjobben och satsningar på sjukvård och äldreomsorg.”

Men då ska man komma ihåg att det tog ett år att få den nu aktuella ansökan preliminärt godkänd, att regelverket är strikt och att det krävs ”objektiva omständigheter” för att få ett nytt beslut.

Konsekvensen är nu att finansminister Mikael Damberg skyndsamt måste kontakta EU-kommissionen och berätta att flera av de löften som finns i den svenska ansökan till återställningsfonden inte kommer att genomföras, i vart fall inte under nästa år.

På EU-nämnden, som sammanträdde i riksdagen under fredagen bekräftade Finansminister Mikael Damberg (S) att kontakt i frågan tagits med EU-kommissionen i Bryssel. Detta efter frågor från Jens Holm (V) och Amanda Palmstierna (MP). Ledamöterna som står bakom den nya budgeten var tysta, tittade enligt källor till Aktuell Hållbarhet ned i bordet och deltog inte i diskussionen.

Det är nu högst osäkert vad som händer. Att göra om ansökan som oppositionen kräver är inget som görs i brådrasket. Rent konkret är det tre poster i nästa års budget som påverkas helt eller delvis och som skulle ha kunnat finansieras med EU-pengar:

• Stöd till energieffektivisering i flerbostadshus, 1,56 miljarder kronor
• Investeringsstödet för hyresrätter, 4,05 miljarder kronor
• Anslag till köp av skyddsvärd skog, 3,725 miljarder kronor

Det hela summeras till 9,3 miljarder kronor i intäkter, som av allt att döma nu inte kommer att finnas tillgängliga. Det motsvarar ungefär den tänkta satsningen på sänkt bensin- och dieselskatt, som nu i praktiken måste finansieras på något annat sätt.

Det är dock högst osäkert om intäktstappet stannar där. Till exempel är det ansökta stödet för energieffektivisering i flerbostadshus på över fyra miljarder kronor över tre år, som nu faller helt och hållet.

Det EU-kommissionen bedömt är en helhet som nu är rejält vingklippt och det finns inga garantier för att återstoden av det sökta bidraget kommer att betalas ut. Diskussionerna kommer att bli omfattande och förklaringar till omvändningen kommer att krävas. Bland annat finns ett krav om att en ansökan ska innehålla minst 37 procent klimatrelaterade satsningar, vilket nu måste lösa på något annat sätt. 

Sverige tillhör nu en grupp på fem länder med bland andra Polen och Ungern som ännu inte fått sina återhämtningsplaner helt godkända och därmed inte heller fått några utbetalningar från EU:s återhämtningsfond. Med den senaste utvecklingen kommer Sverige med stor sannolikhet hamna sist i den ligan.