Ekologiska tigerräkor inte miljöbättre

Att välja ekologiska räkor från odlingar inbäddade i den vietnamesiska mangroven före den ocertifierade varianten odlade på samma plats gör varken till eller från för miljön. Den något förvånande upptäckten gjorde doktoranderna Malin Jonell och Patrik Henriksson vid Uppsala och Stockholms universitet respektive Leiden University när de analyserade de vietnamesiska produkterna med hjälp av livscykelanalys.

–  De ekologiska räkorna var redan ”ekologiska by default”. Certifieringen är därmed ett kvitto på att den här odlingen redan producerar sina räkor enligt ekologisk standard, men den har troligtvis inte drivit på förändring, säger Malin Jonell.

Forskarna var intresserade av att undersöka om certifieringen av odlad fisk och skaldjur kan minska det miljömässiga fotavtrycket från den växande vattenbrukssektorn. I de sydvietnamesiska tropikerna finns både ekologiskt certifierade och konventionella tigerräksodlingar. De odlingar som ligger där kallas för mangroveintegrerade. Det innebär att de ligger inbäddade i mangroven och att hälften av träden på platsen har tagits bort.

Resultatet från forskningen visar att de ekologiska odlingarna knappt skiljer sig från de konventionella mangroveintegrerade odlingarna. De är båda lågintensiva med få räkor per kvadratmeter och i stort sett utan tillsatt foder eller kemikalier. Snarare är den ekologiska certifieringen mest ett kvitto på att man valt att ansöka om miljömärkning för sin produktion. Ekomärkningen blir också en garanti för konsumenten – men alltså inte en drivkraft för miljöförbättring.

Den enda skillnaden som forskarna kunde se var att de ekologiska odlarna hade uppgett något högre produktion i sina dammar, det gjorde också att de fick något bättre resultat per odlad enhet.

Det är stor skillnad på den här typen av räkodling och de odlingar som anlades på 80- och 90-talen där mangrove skövlades i stor skala för att bereda väg för jätteräksboomen. I de mangroveintegrerade odlingarna finns hälften av mangroven kvar i dammarna och metoden framhålls ofta som ett hållbart alternativ, berättar Malin Jonell. Men den här typen av produktion utgör en oerhört liten den av den globala kakan, betonar hon.

–  Den stora bulken kommer från semiintensiva eller intensiva system.

Nästa steg i analysen var därför att jämföra resultaten från småskalig, extensiv produktion med de mer intensiva räkodlingarna. Här kom nästa upptäckt som fick Malin Jonell och hennes forskarkollega att höja på ögonbrynen.

–  På grund av att de mangroveintegrerade odlingarna ligger i före detta mangroveskog och att den marken är väldigt effektiv på att lagra kol, en av de största kolsänkorna vi har globalt, visade det sig att koldioxidavtrycket är större än för de räkor som produceras intensivt. Man har helt enkelt tagit bort hälften av mangroven för att producera väldigt lite räkor, säger hon.

Malin Jonell tycker att det väcker frågan om vad ett hållbart system för matproduktion är. Tvärtemot vad många kanske tror behöver en lågintensiv odling inte vara mer miljömässigt hållbar.

– Jag propagerar varken för det ena eller det andra men det kan vara mer tveksamt att använda ekologiskt värdefulla ytor till att producera väldigt lite räkor.

I livscykelanalysen ingick utsläpp av växthusgaser samt försurande och övergödande ämnen. Själva produktionen stod i fokus medan transport av färdiga räkor, paketering och konsumtion inte ingick i analysen. Detta eftersom faktorerna antogs vara lika i de tre systemen. Tidigare studier hade också visat att odlingsfasen står för den absolut största delen av den totala miljöpåverkan.

När det gäller klimatutsläpp fick de räkor som ibland anses mer hållbara – de mangroveintegrerade – alltså sämre resultat än de intensivt odlade räkorna. Men när det gäller försurning och övergödning fick de bättre utfall. Det väcker frågan: vad är viktigast och hur ska konsumenten tänka i valet mellan olika sorters räkor?

–  Det sätter fingret på utmaningen för miljömärkningar. Vilka hållbarhetsaspekter ska tas med, hur ska de vägas gentemot varandra och var ska ribban för hållbarhet läggas? Märkningar är bra för att de underlättar för dig som konsument att välja ett miljömässigt bättre alternativ. Å andra sidan är det viktigt att poängtera att miljömärkningar endast visar vilken produkt som förhoppningsvis är den bästa inom en given produktgrupp.

Martina Frisk