Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Elektroniskt elefantminne i kampen mot tjuvjakt

Publicerad: 30 September 2010, 05:58

Handel med elefantdelar, såsom betar, är förbjuden. Ändå kniper tullarna världen runt åtskilliga ton elfenben varje månad. Jörgen Städje berättar hur det går till.


Det finns en mängd olika miljöinriktade databaser man aldrig hört talas om. ETIS (Elephant Trade Information System) är en sådan, som faktiskt gör nytta, om än i det fördolda. ETIS är världens största databas med information om tullbeslag av elefantprodukter, däribland elfenben. Och mängderna är betydande. Myndigheterna på Thailands Suvarnabhumi International Airport beslagtog 2 ton i februari 2010, 1,4 ton i april, 800 kilo i juli och 90 kilo hittills i september. Elfenben används både till konstföremål och i traditionell österländsk medicin.

Ett fantastiskt konstverk i elfenben. Affärsinnehavaren i Chinatown i San Francisco blev inte glad när jag tog bilden.

Organisationen

CITES (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter) är ett internationellt avtal mellan olika regeringar. Syftet är att se till att internationell handel med exemplar av vilda djur och växter inte hotar deras överlevnad.

CITES uppstod som en följd av en resolution som antogs 1963 vid ett möte i IUCN (The World Conservation Union). CITES är en internationell överenskommelse som medlemsländerna följer frivilligt. Även om CITES är rättsligt bindande för parterna – de måste med andra ord genomföra konventionen – ersätter den inte de nationella lagarna utan ger en ram som skall följas av varje part, som har att förändra sin egen nationella lagstiftning för att säkerställa att CITES genomförs på nationell nivå. Under många år har CITES legat bland de naturvårdsavtal som haft störst medlemskap. Det har nu 175 deltagare, där man kan notera att länder som Tanzania och Angola valt att stå utanför. USA kan också nämnas som det land som ratificerade konventionen först av alla.

Sedan starten har ETIS förvaltats av organisationen TRAFFIC på uppdrag av deltagarna i CITES och är för närvarande inhyst på kontoret för TRAFFIC East/Southern Africa i Harare i Zimbabwe.

Som namnet antyder är ETIS ett övergripande informationssystem för att spåra olaglig handel med elfenben och andra elefantprodukter. Den har samma mål som anges för tjuvjaktsprojektet MIKE (Monitoring the Illegal Killing of Elephants), med den skillnaden att dess syfte är att registrera och analysera nivåer och trender för den olagliga handeln, snarare än att hantera olagligt dödande av elefanter.

Den centrala komponenten i ETIS är en databas med data om beslag av elefantdelar som skett någonstans i världen sedan 1989. Beslagsdatabasen innehåller dessutom en rad deldatabaser för utvärdering av brottsbekämpningens effektivitet, graden av rapportering, marknader för elfenben och de ekonomiska variabler som ligger till grund för handeln. Dessa databaskomponenter förändras över tiden, är landsspecifika och används för att mildra faktorer som orsakar systematiska fel i uppgifterna, som  annars kunde snedvrida analysresultatet. Deldatabasernas innehåll kan även bidra till tolkning och till att göra resultaten av ETIS-analyserna begripliga.

Bakgrund

Övervakningen av den illegala handeln med elefantprodukter trädde i kraft vid 10-partskonferensen i Harare 1997. Bland annat uppmanar resolutionen till upprättande av ett omfattande internationellt system för att övervaka den illegala handeln med elefantdelar. Inledningsvis skapades en databas över elfenbensbeslag kallad TRAFFIC Bad Ivory Database System (BIDS) för detta ändamål. För att kunna tillfredsställa kraven från parterna i CITES på ett bättre sätt, utvecklades BIDS så småningom till ETIS, som blev ett betydligt mera sofistikerat uppföljningsverktyg, med grundläggande målsättning att:

1) mäta och registrera nuvarande nivåer och trender, och förändringar i nivåer och trender för olaglig handel med elefantdelar.
2) bedöma om och i vilken utsträckning observerade tendenser är relaterade till förändringar i elefantpopulationerna och/eller ett återupptagande av legal internationell handel med elfenben.
3) upprätta ett underlag som stöd vid beslut om lämplig förvaltning, skydd och brottsförebyggande åtgärder, samt
4) kapacitetsuppbyggnad i olika stater.

TRAFFIC har till uppgift producera en omfattande analys kring ETIS-data och bedöma faktorer i målsättningen. För att säkerställa att det finns tillräckliga data för att kunna bedöma den illegala handeln, har parterna i CITES till uppgift att förmedla information om beslag av elfenben och andra elefantprodukter till TRAFFIC inom 90 dagar efter att de inträffat. Även om denna tidsram ofta ignoreras, är det värt att notera att beslagsdatabasen ändå har vuxit från cirka 4000 poster från 40 länder under 1997 till att nu omfatta över 10.394 fall från 77 länder över hela världen. Idag bidrar flera parter än någonsin tidigare aktivt med data till ETIS.

Diagrammet visar beslag av elfenben mellan åren 1989-2004, både som beslagens antal (blå) och vikt (grön). Man kan se att antalet beslag har minskat kraftigt med åren och med dem även beslagtagen volym. Topparna i vikt vissa år hänför sig till enskilda, stora beslag.

TRAFFIC har emellertid ständiga problem med ofullständiga rapporter och får ofta uppskatta vikten av det beslagtagna. Tullarna klarar uppenbarligen inte av en så enkel sak som att väga fyndet, eller också vill de inte… TRAFFIC har offentliggjort en blankett som ska fyllas i vid beslag och där finns vikten med (men när man har lyckats hitta blanketten kan materialet vara försvunnet…) Antalet beslag bland medlemsländerna har i stort sett legat still på ett medelvärde av ca 600 per år, men har sjunkit kraftigt, till bara ett femtiotal år 2004. Läs TRAFFICs rapport (adress nedan) för filosofin kring bedömningarna.

Eftertanke

Det är i och för sig trevligt att det finns organisationer som driver kampen mot tjuvjakten så hårt som CITES gör, men som vanligt i denna värld är det ett lappande på symptomen, när man borde gå till botten och eliminera orsaken.

Hur ska man få vidskepliga människor, ja en hel vidskeplighetsindustri, att fatta att man inte kan göra någon frisk med elfenbenspulver? Eller tigerpenisar? Elefanternas lidande när de skadskjuts och betarna avlägsnas med motorsåg är givetvis ointressant för storfinansen. Som tur är används elfenben inte längre till pianotangenter, men materialet har fortfarande status bland konstälskare. Hur bekämpar man de allra rikaste, som kan ösa ut pengar på absurda upptåg? Sen kan man fråga sig hur lämpligt det kan vara att ha en sådan organisation baserad i Zimbabwe, som är i så desperat behov av pengar.

Det är ganska märkligt att följande medlemsländer aldrig bidragit med en enda rapport till ETIS fram till 2005: Angola, Benin, Ekvatorialguinea, Eritrea, Gambia, Ghana, Guinea Bissau, Liberia, Senegal, Somalia, Sudan, Togo, Bangladesh, Kambodja, Indonesia, Laos och Burma, alla länder där det finns elefanter.

Det är också märkligt att brittiska DEFRA (Department of Environment, Food and Rural Affairs) i stort sett är ensamt om att finansiera ETIS.

TRAFFIC kämpar i motvind.

Läs mer

Läs mer hos TRAFFIC: www.traffic.org/seizures

En text med databasens sammansättning och hur data bedöms och registreras, datakvalitet mm., finns här: www.cites.org/common/cop/13/inf/E13-29-2A.pdf

En DNA-databas över alla träd i Singapore avsedd att stävja illegal avverkning av ädelträ är en annan intressant ”grön” IT-tillämpning som faktiskt gjort genomslag både i Australien, USA och EU: www.idg.se/2.1085/1.331011/slut-med-illegal-timmerhandel. Men det hjälper inte helt. Ädelträt tar bara andra vägar, till andra länder där man inte är så nogräknad.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.