Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

”En omöjlig och oansvarig hållning” – debatten om regeringens förändring av reduktionsplikten rasar vidare

Publicerad: 27 oktober 2022, 09:28

Utsläppen från trafiken måste minska kraftigt fram till år 2030 om klimatmålen ska kunna nås. Men hur den nya regeringen vill att det här ska gå till är än så länge långt ifrån klart.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

I veckan har frågan om hur mycket biodrivmedel vi i Sverige ska blanda in i bensin och diesel dykt upp på flera olika håll, bland annat i en interpellation riktad till klimat- och miljöministern samt i riksdagens partiledardebatt.

Ämnen i artikeln:

VeckobrevKlimatpolitik

Anders Hellberg

anders.hellberg@aktuellhallbarhet.se


Statsminister Ulf Kristersson (M) kom med en stor klimatnyhet i förra veckan när han i sin  regeringsförklaring gjorde klart att ”reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”. 

Den här aviserade förändringen har lett till starka reaktioner på sina håll. Bland annat har flera miljöorganisationer varnat för att följden av denna politik kommer bli stora utsläppsökningar i Sverige under de kommande åren, något Aktuell Hållbarhet tidigare skrivit om.

Frågan om reduktionspliktens utformning har i veckan också dykt upp på många andra håll, exempelvis i den allra första riksdagsinterpellation som riktats till nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Det är centerpartisten Ulrika Heie som här bland annat skriver:

”Det är uppenbart att regeringens ingångspositioner inte går ihop. Man säger sig å ena sidan stå fast vid klimatmålen. Å andra sidan inför man kraftiga försämringar av det mest potenta styrmedlet vi har utan att presentera några alternativa förslag som kan uppnå motsvarande utsläppsminskningar. Det är en omöjlig och oansvarig hållning.”

Även i onsdagens partiledardebatt i riksdagen dök frågan upp. Här var det Märta Stenevi (MP) som sa:

– Bara sänkningen av reduktionsplikten beräknas öka utsläppen med tio procent i år. Jag skulle vilja veta hur Ebba Busch som ansvarig departementschef menar att Sverige ska nå etappmålen för utsläppen till 2030 i Sverige med den här politiken.

Några tydliga besked från regeringens sida har ännu inte getts om hur man ser på möjliga målkonflikter då det gäller en förändrad reduktionsplikt i förhållande till de beslutade klimatmålen. 

Möjligen kan regeringen få viss draghjälp framöver av Riksrevisionen som i veckan meddelade att man ska inleda en granskning av reduktionsplikten. Riksrevisionen ska bland annat undersöka om reduktionspliktens kostnader är rimliga i förhållande till andra sätt att bidra till målen om minskade utsläpp. Resultatet från granskningen ska enligt preliminär plan publiceras i juni 2023.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev