Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag28.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Erkänn de negativa effekterna av kalhyggesskogsbruket”

Publicerad: 12 Januari 2016, 10:16

DEBATT Dagens situaion bäddar för en snabbare ekologisk utarmning och färre arbetstillfällen i framtiden, skriver Sebastian Kirppu, skogsbiolog, och Kristina Bäck, miljö- och naturskribent.


Skogen är det ”gröna guldet” som ska rädda oss undan klimathotet. Detta säger ett flertal politiker, klimatengagerade människor men framför allt skogsnäringen. De menar att mer skogsavverkning kan rädda klimatet genom att ersätta fossila råvaror.

Virket kan ersätta oljeprodukter, man kan bygga hyreshus av trä, göra kläder av trä och tillverka biomassa. Skogen ska ge fler jobb samtidigt som miljömålen nås. Det sa statsminister Stefan Löfvén (S) i sitt vallöfte 2014. Landsbygdsministern och skogsnäringen håller med.

Vid klimatmötet i Paris skrev Sverige under en deklaration för att förbättra situationen för världens skogar. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) säger i en kommentar att ”Vår skog gör stor klimatnytta och ska leda oss mot ett fossilfritt samhälle och en växande bioekonomi”. Men det rimmar dåligt med det kalhyggesskogsbruk som används i dag och som faktiskt ger stora utsläpp av växthusgaser. Det höga virkesuttaget motverkar dessutom andra miljömål som regeringen ska uppnå.

Skogsbruket sker redan i dag på bekostnad av den biologiska mångfalden. Vad kommer då inte ett ännu intensivare skogsbruk göra i framtiden?

Medan skogsindustrins företrädare använder klimatet som ett slagträ i debatten är den vetenskapliga grunden svag och det råder inom forskningen stor osäkerhet om att ökad skogsproduktion kan rädda klimatet. Träet omvandlas bara i begränsad utsträckning till kolbindande produkter som hus och byggnader. Ungefär hälften blir till kortlivade produkter som papper. Den nedhuggna skogen kan inte binda kolet i marken och de planterade träden kan till en början inte ta upp mer koldioxid än vad marken frigör. Studier vid Lunds universitet visar att det kan ta upp till 30 år innan koldioxidutsläppen kompenserats av kolinlagringen från de nya träden.

DSC_5362

En skog består inte bara av levande träd som ska ge virke, papper, biobränsle och så vidare. Skogen är ett ekosystem där även döda träd, olika växter, djur, fåglar, svampar, lavar och andra organismer ingår. Tar man bort träden försvinner förutsättningarna för ett fungerande ekosystem. Ett fungerande och robust ekosystem har större chanser att anpassa sig till klimatförändringar och det är troligen vår civilisations bästa medhjälpare i kampen mot klimathotet.

De som påstår att ”det gröna guldet” ska rädda oss från klimathotet, bör först erkänna de negativa effekterna av kalhyggesskogsbruket. Då skulle debatten bli mer konstruktiv. Risken är att den brukade delen av skogslandskapet utarmas ännu mer och att även de få kvarvarande äldre skogarna med värdefull biologisk mångfald avverkas. Skogsbruket, och då särskilt kalhyggesbruket, bedöms vara den faktor som har starkast negativ inverkan på skogens mångfald av arter.

Miljömålsberedningen är den parlamentariska grupp utsedd av regeringen att till nästa år komma med ett förslag på ett ramverk för en långsiktig klimatpolitik. De förespråkar att skogen ska användas för att ersätta fossila råvaror.
Tre av de 16 demokratiskt beslutade miljömålen är särskilt viktiga för en ekologisk hållbar framtid i vårt skogslandskap: ”Levande Skogar”, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt djur och växtliv”. Men det blir svårt att nå dessa mål med det intensivare skogsbruk som nu förespråkas från många håll.

Visst ska vi bruka skogen men inte på det sätt som svensk skogsindustri gör i dag. Kalhyggesskogsbruket ödelägger både vårt gemensamma natur- och kulturarv. Det avverkas så mycket att man minskar förutsättningarna för arbetstillfällen inom andra näringsgrenar som inte utarmar skogsekosystemet, till exempel rennäring, friluftsliv och naturturism. Att fortsätta med ”business as usual” i skogen och samtidigt öka intensiteten i brukandet, bäddar för en snabbare ekologisk utarmning och färre arbetstillfällen i framtiden.

Sebastian Kirppu, skogsbiolog
 Kristina Bäck, miljö- och naturskribent

.

.

.

.

.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.