EU-parlamentet utlyser klimatnödläge

Enligt resolutionen vill EU-parlamentet också att EU-kommissionen garanterar att samtliga kommande lagstiftnings- och budgetförslag till fullo överensstämmer med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C.

Den gröna gruppen i EU-parlamentet, där Miljöpartiet ingår, var en av de grupper som röstade för resolutionen. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) menar att deklarationen är en viktig signal till omvärlden inför klimattoppmötet i Madrid, men är kritisk emot att parlamentet inte samtidigt röstade om konkreta åtgärder för att öka trovärdigheten i deklarationen.
”EU-parlamentet skickar en kraftfull signal till världen om att det är dags att skrida till handling. Det är tråkigt att de andra partierna inte ville fylla resolutionerna med verkligt innehåll men förhoppningsvis kan detta sätta press på liberaler, centerpartister, socialdemokrater och andra att börja driva en klimatpolitik i linje med vad vetenskapen kräver”, säger Pär Holmgren i en kommentar.

Pär Holmgren föreslog att EU skulle höja klimatmålen och fasa ut de fossila subventionerna för att kunna utlysa klimatnödläge.
”Det är märkligt att de andra partierna röstar för ett klimatnödläge men inte våra förslag som utgår ifrån FN:s klimatpanel. Hur kan man rösta för klimatnödläge och sedan föra en politik för tre graders uppvärmning? Vi är ändå glada över att resolutionen gick igenom. Nu kan vi med det här beslutet i ryggen fortsätta pressa på för en grönare politik”, säger han.

Även Wendel Trio, chef för paraplyorganisationen Climate Action Network Europe, saknade åtgärder kopplade till dekarationen. Han säger att en deklaration om klimatnödläge behöver åtföljas av nödåtgärder.
”För att agera i den skala som ett klimatnödläge betyder behöver parlamentet trycka på för verkliga, omedelbara åtgärder. EU behöver höja sitt klimatmål till minst 65 procents utsläppsminskningar och anta policys och åtgärder som kan minska utsläppen omedelbart”, säger han i en kommentar.

Efter resolutionen om klimatnödläge röstade parlamentet också igenom en annan klimatresolution. Genom den resolutionen uppmanas EU lägga fram sin strategi för att uppnå klimatneutralitet senast år 2050, vid FN: klimatmöte COP25 som inleds på måndag. Parlamentet vill också att EU-kommissionären Ursula von der Leyens ”nya gröna giv”, som ska presenteras om ett par veckor, ska inkludera ett mål om att minska klimatutsläppen med 55 procent till senast 2030.

Vidare kräver parlamentarikerna i resolutionen att utsläppen från flyg och sjöfart ska inkluderas i medlemsländernas nationella klimatmål samt att sjöfarten ska omfattas av EU:s utsläppshandel. De vill även att EU:s medlemsländer fördubblar sina bidrag till den gröna klimatfonden, som nu ligger under målet på 100 miljarder US-dollar per år. Dessutom uppmanas alla EU-länder att avskaffa direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen senast under nästa år.

Pascal Canfin (Renew Europe, FR), ordförande för Europaparlamentets utskott för miljöfrågor, sa efter omröstningen att det givet klimat- och miljönödläget är av ”yttersta vikt” att minska växthusgasutsläppen med 55 procent senast 2030.

Wendel Trio på Climate Action Network Europe tror att människor kommer att fortsätta att strejka och vända sig till domstolar tills dess att klimatkrisen tas på större allvar.